2016-10-04

Det ALLA borde veta om ADHD

Visste du att koncentrationssvårigheterna i adhd inte handlar om att man aldrig kan fokusera, utan att man har svårt att reglera koncentrationen, och välja att fokusera på det som är viktigt, även om det inte är så stimulerande? Personer med adhd kan absolut superfokusera på vissa saker, men har svårt att styra sitt fokus.

‪‪Visste du att adhd kanske främst handlar om att man inte får saker gjorda? För att leva ett självständigt liv behöver du kunna förstå, planera och göra det som behövs. Du kan ha en hög intelligens, förstå jättebra och veta jättemycket, till och med lyckas planera bra, särskilt med strategier, kanske visuella hjälpmedel. Men du kan ändå ha problem med att få saker gjorda: Svårt att komma igång, svårt att hålla igång arbetet, svårt att slutföra.


Visste du att hyperaktivitet är ett tecken på att man är trött, inte pigg? Hjärnan försöker förtvivlat hålla igång, trots att energin börjar ta slut. En obehandlad adhd kan i förlängningen leda till utmattningssymtom, depression eller ångestproblem.

Visste du att flickors och pojkars hyperaktivitet ofta ser olika ut; flickor gör ofta små rörelser med händer och fötter, som inte stör i skolan lika mycket som många pojkars stora rörelser?

Visste du att adhd innebär att regleringen av signalsubstanser i hjärnan inte funkar så bra, så att det inte är jämvikt i hjärnan, utan signaler kan bli för starka? Till exempel gör saker kanske mycket ondare, luktar mycket starkare osv. än för andra personer. Och så det där med impulsiviteten.


Visste du att adhd innebär att frontallobens blodflöde inte är så bra, så den har inte goda förutsättningar att sköta sitt jobb? Då får man svårt med exekutiva funktioner: man vet vad man borde göra, men man orkar inte komma igång. Om man rör på sig med jämna mellanrum får man bättre blodflöde och bättre uthållighet. Om barnet gör ett wisc-test och resultaten för arbetsminne och snabbhet är betydligt lägre än de andra, kan det betyda att de exekutiva funktionerna är hårt ansträngda. Och lätt blir utmattade.

Ett barn kan ha både hög begåvning och diagnos

Ett barn som har hög begåvning kan samtidigt ha en funktionsnedsättning eller inlärningssvårighet (eller flera). Ungefär 1 av 10 barn har svårigheter, om vi utgår från att 5 procent har adhd, 5 procent har dyslexi och 1,5 procent har autism. Men svårigheterna kan vara maskerade, genom att barnet kompenserar för sina svårigheter med strategier med hjälp av sin begåvning och kognitiva kapacitet.

Adhd leder ofta till utmattning

Koncentrationssvårigheter och överaktivitet gör att det tar massor med energi att ta sig igenom sin dag. Det kan bli mycket svårt att göra skoluppgifterna. Man kan få mindre ork att stå ut med stress, ljud och distraktioner. Man kan bli känsligare. Barnet kan också klara sig i skolan men visa utbrott, hyperaktivitet eller utmattning hemma. 

Obehandlad adhd är en risk

Det är viktigt att hitta och bemöta adhd, eftersom det är en riskdiagnos där det är vanligt att man också får ångest, depression med mera. Behandling ska alltid främst vara anpassningar i hem och skola, hjälpmedel finns att få. Behövs medicin, så kan det göra stor skillnad, med att få hjälp att reglera nivåerna av noradrenalin och dopamin. Både för skolresultaten och för måendet och självkänslan.

Det skulle kunna vara så, att mycket av den ångest som unga får, och som också medicineras genom att reglera bland annat noradrenalin, hade kunnat undvikas genom adhd-utredning. Kanske borde alla unga kvinnor adhd-utredas, om de söker vård för ångest, så att man medicinerar rätt sak ifall grundorsaken är adhd. (Varje dag tar cirka 10 procent av Sveriges kvinnor antidepressiv medicin; 30 procent tar det i någon period i livet.)



Självklart ska skolan/förskolan först göra anpassningar, och samtidigt göra en pedagogisk kartläggning. Men att ställa sig i kön för npf-utredning så snart som möjligt kan också vara en bra idé. Ni kan alltid tacka nej till utredningen senare, till exempel om psykologen inte verkar kunnig i särskild begåvning. Om du vill kan du själv fylla i formuläret 5–15 som används i utredningar som en första uppskattning av barnets utveckling och beteende. Det kan också vara bra att fylla i det med något års mellanrum, för att se om något förändras.

Utredning och diagnos är väl belagda 

I en ordentlig utredning för npf (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom autism och adhd) observerar psykologen barnet, och testar av enligt flera väl beprövade mätinstrument. Dessutom får familj och pedagoger svara på mängder av standardiserade frågor. Målet är att beskriva styrkor och svårigheter för att kunna ge bästa stöd.

En utredning kan ge dig en viktig pusselbit till att förstå ditt barn, och vilket stöd som behövs. Kanske behövs först och främst stimulans utifrån en hög begåvning, så att skolan inte blir frustrerande för barnets snabba tankar? Men samtidigt kan barnet må mycket bättre med anpassningar även utifrån npf. Och många som får diagnos kan också plötsligt känna en lättnad: Det är inte mitt fel att jag inte funkar som andra, jag kan helt enkelt inte bara skärpa mig, jag behöver mer stöd än andra. Mitt råd: Förneka inte ditt barn en npf-utredning, om barnet mår dåligt. Själv väntade jag alldeles för länge för mina barn. 

Skolan upptäcker inte allt

Adhd ser inte ut på samma sätt hos alla barn, särskilt inte mellan typiska flickor och typiska pojkar. Till exempel brukar som sagt hyperaktiva pojkar göra stora synliga rörelser, medan flickor oftare gör små rörelser som att pilla med hår eller pennor, röra på fötterna eller kroppen, kanske främst dagdrömma och vara hyperaktiv i tanken. Det är dessutom skillnad i förväntningarna och de sociala koderna för flickor och pojkar – flickor har ofta mer träning i att behärska sig. Och all adhd innebär inte ens hyperaktivitet.

Därför kan lärare ha mycket svårare att se svårigheter med koncentrationen i vissa barn än andra. (Självklart finns det också pojkar som har små rörelser, osv.) Lärare är ju inte psykologer.

Men funktionsnedsättningen är lika viktig att ta på allvar, även om barnet inte stör i skolan! Främst för att en obehandlad adhd tar massor av barnets energi, och kan leda till utmattningssymptom, ångest och depression. Så håll utkik även efter impulsivitet, och att inte få saker gjorda. Och jag rekommenderar att ta hjälp av en psykolog om det finns problem.

Är det inte fel att ge psykmedicin till barn?

Om du någon gång får vara med, när ett barn får sin första adhd-medicin, och barnet plötsligt upplever kontroll över sina känslor och sitt fokus, tror jag att du får en betydligt mer positiv inställning till att ge medicin till de som mår dåligt. Om du läser på, om att väga fördelarna mot riskerna, tror jag också att du blir lugnad.

Det finns ju alltid risker med medicin, och dem ska läkaren så klart konstant övervaka. Men glöm inte, att det finns stora risker även med att INTE utreda och INTE medicinera ett barn som mår dåligt. Dessutom: uppenbarligen klarar skolan inte, att ge allt det stöd som den borde, med befintliga resurser.

Det finns många barn där ute, som känner att de är dåliga och jobbiga, för att de inte klarar att behärska sig. Barn som hatar sig själva, har ångestattacker, misslyckas i skolan. Att se ett sådant barn plötsligt få känna stolthet och självförtroende och vilja att ta tag i skolarbetet, gav i alla fall mig en ny inställning.

Många barn bär på en massa förmågor och potential, som inte får komma fram. Medicin, när den behövs, kan vara ett sätt för dem att äntligen kunna bli den de vill vara.



– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Läs mer: En bra broschyr om adhd från Stockholms läns landsting.

Vanliga frågor och myter om adhd, bemötta med fakta.


Tina Wiman skriver mängder av viktiga kunniga och mänskliga inlägg på sin blogg. Att söka i den är ofta en mycket god idé. Bland annat har hon formulerat följande:
När människor säger ”han kan inte ha ADHD, för han kan koncentrera sig när han vill”, då har de i själva verket beskrivit ett kärnsymtom i koncentrationssvårigheter: När man har svårt att reglera sin uppmärksamhet, kan man inte låta bli att koncentrera sig på det som intresserar en, lika lite som man kan välja att koncentrera sig på det som inte fångar ens intresse. Det viktiga ordet är reglera. Den som har en uppmärksamhetsstörning har inte svårt att koncentrera sig, utan en dålig ratt för att styra sin koncentration.

Jag kan varmt rekommendera att du sätter dig in även i följande. Materialen fokuserar på det som kan utskilja flickor, men självklart kan ju pojkar också uppvisa dessa saker.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –  

Läs mer här i bloggen:

- Översikt över bloggen om du är nytillkommen – välkommen! Jag skriver om saker jag själv har behövt, kring skolan, föräldraskapet, begåvade barns behov, lågaffektivt bemötande, med mycket mer.

- De 6 typerna av begåvade barn – och vad de behöver av föräldrar och skola

- Så kan skolan kartlägga behov och anpassa – massa bra underlag för att hitta rätt

Särbegåvning, eller autism, eller båda?

När du ska utreda adhd, överväg hög begåvning

- 2e = twice exceptional = både hög begåvning och svårighet  – var 10 barn har en svårighet



– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –


I USA ser man nu tecken på att ahdh kanske bäst behandlas med en kombination av två mediciner, en stimulerande och en impulsdämpande. Till exempel elvanse och intuniv.

Det finns en 2e-grupp på Facebook, kring twice exceptional-barn som alltså har både hög begåvning och en inlärningssvårighet eller funktionsnedsättning. Hör av dig om du är intresserad av att vara med. Du behöver inte ha diagnoser.

Jag kommer att skriva mer om adhd här, främst i kombination med hög begåvning, särskild begåvning, särbegåvning. Då kompenserar personen ofta sina svårigheter med hjälp av tankeförmågan, vilket gör att problemen kanske inte märks, men personen blir ofta mycket trött. I värsta fall leder det till utmattning eller ångest. Håll koll här i bloggen för mer fakta framöver.

Är du vuxen och funderar på om du har adhd? Det finns en självskattningsblankett som kan vara ett bra underlag för att skicka en egenremiss till exempel till Cereb.


13 kommentarer:

Supermamsen sa...

Tack för ett bra och informativt inlägg! Så viktigt att information om detta sprids och att förståelsen ökar.

Anonym sa...

Hur gör jag för att hjälpa min vuxna son. Tror att han har adhd

Anonym sa...

Jag känner igen mig i detta så mycket! Men jag vet att om en utredning görs kommer föräldrarna tillfrågas om ens barndom och jag vet att min mamma inte vill att jag ska ha en diagnos så hon påstår att jag inte haft de problem jag uppfattat att jag har. Vad gör man om ens mamma beskriver ens barndom annorlunda än en själv och man därför inte får en diagnos man kanske borde ha haft?

Anna Hass sa...

Hej!

Man kan skriva en egenremiss till exempel till Cereb. Om man har ett problem som är en funktionsnedsättning i livet så kan man få göra utredningen gratis hos dem.

Om föräldern inte svarar sanningsenligt kan man låta någon annan svara. Vänner, partner, släktingar, lärare, chefer osv.

Om föräldern får läsa på mer om ADHD och hur mycket bättre man kan få med rätt hjälp, kanske föräldern ändrar sig?

Lycka till i vilket fall! Och kom ihåg, att för de flesta är acceptans en lång process. Låt det ta lite tid. Ta ett litet steg i taget.

Annika sa...

Tack, tack, tack för den här texten. Jag är helt tagen av hur väl du fångat något som så många av oss försöker förklara. Så påläst, genomarbetat, konstruktivt och matnyttigt men ändå lätt att ta till sig. Ska ha med mig den här texten och sprida den vart jag än går.
Tack!

Anna Hass sa...

Hej Annika vad roligt att du tycker att texten är matnyttig! Jag hoppas att den kommer till nytta!

Martin Sundahl sa...

Vuxen som över 18 år?
Då kan du bara rekommendera att gå till vårdcentralen å be att få prata med en kurator eller psykolog.

Lotta Olsen sa...

Hej!
Gruåpen på fb du skriver om, om adhd och hög begåvning. Är det just barn den vänder sig till? Annars tror jag att jag skulle kunna ha nytta av att vara med där.
Om den här texten handlat om en vuxen skulle det kunnat vara jag.
Så om gruppen kan vara till nytta för vuxna med symptomen så vill jag gärna vara med :)

Anna Hass sa...

Lotta! Du kan absolut vara med som vuxen. Messa mig på Facebook?

Anonym sa...

Liv eller¿???

Anna-Lisa Gunnarsson sa...

Såvida de är kunniga inom ADHD... Tyvärr är kunskapen i te tillräcklig varken inom vårdens alla delar eller hos t.ex. räddningstjänst och sociala myndigheter.

Anonym sa...

Hej Anna,
När jag läser detta känner jag att detta ÄR min dotter!!! Så klockrent. Jag ringde upp henne och läste upp hela inlägget för henne. Hon blev väldigt ledsen, eller rättare sagt blev hon otroligt glad, uttrycket blev gråt. "Exakt så har jag alltid känt". Hon är fantastisk på alla sätt och klarar sig bra, hon är begåvad och har kognitiv kapacitet... (!). NU är det dags att ta tag i detta, hon har inte varit mogen även om vi faktiskt pratat om det i några år. Hon är myndig nu så det får väl bli en annan väg men jag hoppas att vi hittarrätt!!!
TACK!!!

Anna Hass sa...

Hej, det låter fint! Även vuxna kan skicka egenremiss till Cereb och få en gratis utredning, om man har svårigheter. Lycka till!