2015-08-20

Silvermans svar på frågor om acceleration i skolan m.m.

Linda Silvermans Gifted development center har arbetat med över 6 000 begåvade barn sedan 1979. Här svarar hon på vanliga frågor från föräldrar.
En far frågade mig hur dotterns begåvning och våra rekommendationer skulle påverka hans dotters liv nu och i framtiden. Nedan följer en översiktlig bild för honom och andra kärleksfulla föräldrar.


Bakgrund
Det är rutin att utvecklingsstörda elever, som får IQ-testresultat som ligger två standardavvikelser under medelvärdet, får individuella utbildningsplaner utifrån sina inlärningsbehov. De flesta håller med om att dessa elever ska få särskild läroplan, få undervisning i sin egen takt på sin egen nivå, samt insatser utifrån sina unika behov. Begåvade elever, som får IQ-testresultat som ligger två standardavvikelser över medelvärdet, har liknande och lika stora skillnader i sitt lärande jämfört med genomsnittsbarn. I många stater klassas båda dessa grupper långt från snittet som elever med särskilda behov, som kräver individuell planering och särskilda insatser.

Men ändå bilr många begåvade barn utan tillräckliga anpassningar. Barn med funktionsnedsättningar har oftast anpassad undervisning hela skoldagarna, men en begåvad elev kan få nöja sig med bara två timmars berikning per vecka. Detta trots att de annorlunda lärbehoven finns varje timme, varje dag.

Eftersom deras behov tillgodoses endast minimalt, är begåvade elever en riskgrupp, där man hittar både framgångsrika elever och avhoppare.

Begåvade elever behöver
  • få lära sig på sin nivå
  • kunna gå vidare snabbare än jämnåriga
  • ständiga utmaningar
  • få lära sig att arbeta effektivt
  • få utveckla sina talanger
  • respektera andras förmågor. 
Annars kan de bli orimligt perfektionistiska vid enkla uppgifter, få sammanbrott när de väl möter ett svårt problem, räkna social acceptans som viktigare än lärande, underprestera, utveckla en skolfobi, eller ännu värre.

Föräldrarna måste vara förespråkare
När särskilda program och skolor för begåvade inte finns tillgängliga, hamnar ansvaret för en bra utbildning i hög grad på föräldrarna. Endast ett fåtal kunniga lärare kommer av sig själva att ge mer komplext material för ett barn som arbetar på en alltför låg nivå, begränsa onödig repetition, erbjuda fristående projekt, tillåta en elev att delta i en högre årskurs för matematik, eller rekommendera en uppflytt i årskurs. Föräldrarna är oftast de första som ser att barnets behov inte uppfylls. Testresultat och psykologers rekommendationer bör kunna vara en stark grund för att övertyga skolan att förändringar krävs. Men det uppstår alltid frågor. Här svarar vi utifrån våra många års erfarenhet.



Jag vill inte pressa mitt barn. Jag vill bara att hon ska vara lycklig.
Barn med betydande inlärningsskillnader kräver särskild undervisning. De kommer att bli lyckligare om deras skolgång anpassas till deras behov, intressen och förmågor. Många begåvade barn tycker att det är LÄTTARE att göra mer avancerat arbete, och att göra sådant som de redan behärskar som svårare (”Om 3 + 5 blev 8 igår, och det blir 8 idag, varför behöver jag fortsätta räkna ut det?”). De vill tänka och lösa problem. De är nyfikna och älskar att lära. När begåvade elever mognar, kan uppfattningen att utbildning brukar vara irrelevant minska deras motivation att lära.


Mitt barn skulle klara att göra mer avancerade saker i skolan, men klagar aldrig. Ska jag vara orolig?
Begåvade barn behöver arbeta på sin nivå i skolan, annars börjar de ogilla att vara där. När de inte får tillräcklig utmaning i skolan, vänjer de sig dessutom vid att inte behöva kämpa för att lyckas. När de blir äldre är de så vana vid att skolan är lätt att de är oförberedda när de väl möter utmaningar i livet. Begåvade elever behöver utmanande skolarbete från tidig ålder för att utvecklas och för att kunna utveckla sin potential.


Vi berikar våra barns liv hemma på flera sätt. Räcker inte det?
Berikning hemma är oerhört viktigt, men det kan inte uppväga en skolgång som inte uppfyller barnets behov. Det tar så mycket energi att försöka lära vad de redan vet att de riskerar att stänga av sitt lärande. Det finns också risk att de vägrar de berikande aktiviteterna utanför skolan när de blir äldre, för att de behöver mycket tid att vara ifred och återhämta sig från ansträngningarna i skolan.


Kommer mitt barn att känna sig obekväm med att gå ett online-program eller någon individuell aktivitet som klasskamraterna inte går på?
Vissa barn känner sig bemäktigade och trivs med att få göra helt eget arbete; andra vill arbeta med klasskamrater. Vissa är särskilt känsliga för att passa in. För att hitta ett effektivt alternativ för ett visst barn krävs att ni kartlägger alla faktorer, med hänsyn till alla delar av barnets behov, utveckling och välmående. Sikta på att hitta ett sätt att stödja barnets arbete på rätt kunskapsnivå i en miljö som känns bra. Kanske kan skolan sätta ihop en grupp som tillsammans arbetar med ett online-program eller särskilda projekt, och detta kan kännas mer bekvämt för eleverna.


Kommer inte acceleration försämra mitt barns självförtroende eller sociala utveckling?
Forskningen om att accelerera elever antingen i separata ämnen eller som årskursuppflytt, är positiv, om barnet själv vill accelerera. Barn bör alltid inkluderas i ett sådant val, så att de aldrig känner sig tvingade till en obekväm klassplacering. ”Acceleration” är dessutom ett missvisande ord, eftersom syftet är inte att driva barnet framåt, utan att barnet får lära sig i sin takt och får undervisning på sin kunskapsnivå. Begåvade barn som placerats med jämnåriga riskerar att aldrig lära sig något nytt i skolan. En femåring som kan läsa flytande hemma kan välja att läsa stapplande i skolan för att passa in bland de andra eleverna, och kan sedan komma igång att läsa på sin riktiga nivå om de placeras i grupp med ettor eller tvåor. Låt barnet besöka eller provgå med den högre klassen för att få förståelse för hur det är att gå där, och tid att överväga om hon skulle vara bekväm i denna nya miljö. Om hon väljer att vänta och gå kvar i sin klass, tror vi att det är bättre att låta henne. Hon kan göra ett annat val i framtiden.

I allmänhet mår begåvade barn bäst när de går i klass med jämbördiga elever, som är på samma mentala utvecklingsnivå. Barn lär sig sociala färdigheter genom vänskapsband med människor i alla åldrar; den sociala utvecklingen förstörs inte av acceleration. Men både fördelar och risker eller svårigheter måste tänkas igenom noggrant, med båda alternativen – både att gå kvar och att flytta upp. Och riskerna behöver motverkas oavsett vilket man väljer. Dessutom är det grundläggande att den lärare som har ansvar för eleven är välkomnande och arbetar utifrån de särskilda behov eleven har.


Jag vill inte att mitt barn att ha klasskamrater som får ta körkort före henne ... vänner som mer fysiskt utvecklade än han är ... Jag vill inte att mitt barn ska börja universitetet vid 10!
Såja. Föräldrar har löst behovet av acceleration på många olika sätt, ingen familj behöver välja en obekväm lösning.


Ska jag prata om begåvning med mitt barn?
Begåvade barn vet redan att de är annorlunda än sina jämnåriga. Även mycket små barn ser snabbt att de lär sig snabbare, använder olika ord, tänker på en annan nivå, och ofta känner djupare känslor än sina klasskamrater. Det är viktigt att bekräfta ditt barns särskilda egenskaper, och att prata om människors olikheter på ett positivt sätt. ”Du har ett mycket klokt tänkande” är ett bra ställe att starta en tankeväckande diskussion om de många styrkor som olika människor har. Det kan göra stor skillnad för ett barn att få reda på att perfektionism, känslighet, intensitet och högkänsligheter brukar hänga ihop med hög begåvning och snabb inlärning. Annars kan en begåvad tonåring se dem som brister. En liten pojke hade blivit förberedd inför att vi skulle testa honom. Han sa ”Min mamma säger att vi alla har gåvor och styrkor. Jag är här för att ta reda på vilka mina är.”

Jag (Anna Hass) har översatt texten, och gjort några små ändringar utifrån svenska förhållanden. Den finns i original på http://www.gifteddevelopment.com/parent-resources/will-my-child-be-ok-tell-me-about-big-picture

Läs mer på bloggen:

- bevisen i stora studier av forskning: uppflytt är bra, även för det sociala 

Inga kommentarer: