Pedagogisk kartläggning – Socialstyrelsens krav

(Om du letar efter hur man GÖR en pedagogisk kartläggning har jag en sida med mallar och riktlinjer för pedagogisk kartläggning.)

Här kan du läsa de krav som Socialstyrelsen ställer på den pedagogiska kartläggningen. Den ska göras innan man ens diskuterar en psykologutredning. Texten kommer ur Socialstyrelsens rapport Psykologutredning i skolan.

Innehållet i den pedagogiska kartläggningen

Den pedagogiska kartläggningen ska göras systematiskt och standardiserat. Ofta är det klasslärare eller mentor tillsammans med specialpedagog som gör denna. De flesta kommuner eller skolor har en mall för den pedagogiska kartläggningen och de innehåller vanligen beskrivningar av barnets kognitiva, emotionella och sociala förmågor samt tal- och kommunikationsförmågor, utöver kunskaper och färdigheter i skolämnen (relaterade till kunskapskrav och kunskapsmålen i läroplanen).

En pedagogisk kartläggning ska belysa barnets situation på tre nivåer: organisation, grupp och aktivitet samt individ. Barnets egen uppfattning om svårigheter, styrkor och behov av hjälp är en viktig informationskälla som får hanteras i enlighet med barnets ålder och mognad samt utredningens syfte.

Organisationsnivå

Bör belysa hur skolan i stort fungerar, schema, lokaler, lärarkompetens, lärartäthet, tillgång till pedagogiskt stöd och samarbete mellan personalen kring barnet.

Grupp- och aktivitetsnivå

Bör besvara frågor som: Hur fungerar barnet i de egna grupperna - i klass- rumsmiljö såväl som i friare sammanhang? Hur ser arbetssätt och arbets- former ut, och hur fungerar dessa för barnet? Finns anpassningar? Hur är barnets möjligheter till delaktighet? Hur fungerar det sociala samspelet i klassrummet?

Individnivå

Denna del bör innehålla information om hur barnet lär sig, hur det använder språk och tal, hur det fungerar emotionellt och socialt, dess sociala färdigheter samt kunskapsnivå (i synnerhet läs- och skrivförmåga samt matematiska kunskaper). Det är också viktigt att visa i vilka situationer, inlärnings- såväl som beteendemässigt, barnet fungerar och när svårigheter uppstår. Innehållet kan bestå av beskrivningar av

• vilka situationer som fungerar bra för barnet och vilka situationer som fungerar mindre bra 
• barnets starka sidor och svårigheter så tydligt och konkret som möjligt 
• bemötande, aktiviteter eller situationer som gör att svårigheterna ökar eller minskar; återigen konkretiserat och gärna exemplifierat 
• när barnet visar prov på självkänsla och självförtroende i skolsituationer, respektive i vilka situationer barnet uppvisar osäkerhet eller olust. 

Mer specifikt kan detta uttryckas i följande instruktion (och exemplifieras med både när det fungerar bra och när det fungerar mindre bra):

• Beskriv elevens förmåga till koncentration, impulskontroll och uthållighet. 
• Beskriv elevens förmåga att ta muntliga och skriftliga instruktioner, enskilt och i grupp. 
• Beskriv elevens förmåga att muntligt återge en berättelse med röd tråd och anpassat till lyssnare. 
• Beskriv elevens förmåga att påbörja och avsluta en uppgift samt byta fokus från en uppgift till en annan. 
• Beskriv elevens förmåga till socialt sampel med yngre, jämnåriga och vuxna. 
• Beskriv elevens uppnådda färdigheter i svenska (inklusive läs- och skrivfärdigheter och läsförståelse), matematik, engelska och eventuellt andra ämnen. Läs- och skrivfärdigheter ska bedömas via standardiserade test. 

Eftersom psykologer är utbildade i och vana vid användning av standardiserade bedömningsinstrument kan de bidra till att säkra kvaliteten på de pedagogiska kartläggningarna.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Vill du läsa mer? Pedagogisk kartläggning – mallar och riktlinjer

Undervisningstips för barn med hög begåvning

Artiklar med grundfakta om särskilt begåvade barn

Om psykologutredning och iq-test