2015-03-28

En lärares tips: Inspirera särbegåvade att träna – 20 steg

Lärare Anna Arvstens 20 nycklar till att få särbegåvade elever att prestera:




1. Se till att det finns vuxna hos eleverna hela tiden. Det behöver vara vuxna som barnen litar på. Vuxna som avbryter allt som verkar vara destruktivt, och stimulerar allt som är konstruktivt. Exempel på destruktiva lekar är putt och knuff, höga onödiga skrik och att sänka varandra med kommentarer av negativ karaktär. I stället stimulerar de vuxna aktivt till konstruktiva kommentarer, lekar och aktiviteter.


2. Visa och erbjud olika sorters rastaktiviteter – allt från utelekar till innelekar – fotboll, hopprepsövningar, kortspel, dator igång med olika varianter på intressen – origami, biketrick, musikvideos, minecraft, let's play-grejer m.m.


3. Se till att alla är placerade lämpligt i rummet. I oroliga grupper är det viktigt med så lite intryck från varandra som möjligt och då kan det vara mest lämpligt att alla är vända framåt mot rummets händelsecentrum oftast en whiteboard eller en projektorduk. Så lite synintryck framför barnen som möjligt och det som är pedagogiskt material helst bakom ryggarna eller bakom enfärgade dörrar i skåp.


4. Det behövs en stark tro från pedagogerna att eleverna kommer att prestera.


5. Ha flera övningar på gång samtidigt. Sätt igång flera jobb, så att alla har flera saker på gång, hela tiden. Då kan de som tycker vissa saker är svårt, och behöver pedagogens hjälp för att komma vidare, alltid ha något annat att göra så länge, som är lättare, medan de väntar på en förklaring. Och de som tränar fort har något nytt att ta tag i på en gång, när de är klara, utan att behöva vänta på läraren. Det är jobbigt för snabba hjärnor att sitta och vänta och vänta i skolan.

Kombindera några övningar man kan träna självständigt med bara kortare hjälp från pedagogen, eller kanske en klasskompis, och några som pedagogen tydligare styr och utvecklar och kontrollerar. Blanda gärna många ämnen, så att hjärnan och psyket kan få omväxling.


Exempel:

Följande fyra uppgifter händer under ett pass på 60 minuter. Det blir omväxling och det är inga frågetecken. Men det är ett pass utan någon egen kreativ lösning. Det går ut på omväxling och ny kunskap och träning på ett summativt sätt som ger effekt och tydligt beting med avslut.
a) Multiplikationsarbete både med hjälpmedel – dator – och i vanlig matematikbok. Ange ett tydligt minimum vad man ska ha hunnit i antal uppgifter under lektionspasset, skriv det på tavlan.
b) Samtidigt, en skrivövning på ett summativt sätt: barnen ska skriva av ett stycke ur bok som vi har i klassuppsättning och som är spännande och som pedagogen läser högt med teaterröster.
c) Samtidigt tränar barnen att läsa in ett valfritt stycke ur boken.
d) De får också utdelat en populärvetenskaplig artikel om något nytt inom medicin, biologi, geografi, teknik, fysik, kemi eller annat angränsande ämne.

Några andra pass under veckan måste bestå av mer klurighet, och öppet formativt sätt att analysera och styra, med egna idéer och kreativa lösningar, men med möjlighet att ha träning som pågår om man fastnar, för att inte hamna i frustration över att en pedagog inte kan hjälpa omedelbart. Det är något som kan väcka enorm frustration hos de flesta barn, men framförallt de barn som har stort behov av direkt behovstillfredsställelse. Detta ser jag i många barn idag.

Ett pass per vecka: Gå runt till var och en, som får läsa sitt intränade stycke ur boken, medan alla andra övar att skrivträna och övar matematik och engelska i övningsbok, uppblandat med övningar i NO/SO. Pedagogen skriver upp flera olika sidor, på olika ställen, ur de förberedda material som eleverna kan träna i, medan de väntar på att få öva enskilt med pedagogen. Varva med att den enskilda tiden går ut på att träna läsning, matematikuppgift av specifikt slag, skrivträning, engelsk talövning m.m. för att nå alla elever i olika ämnen.

Jag berättar för alla i rummet vad jag förväntar sig att de ska klara, så ingen får panik eller blir stressad. Jag säger att om du klarar allt blir jag otroligt förvånad. (Det är ett knep som ofta fungerar bra för högbegåvade personer med lågpresterande beteende; de tycker om omväxlingen, och att förvåna läraren blir en sorts utmaning, som det är stor chans att de antar.)

Om eleven bestämmer sig för att klara allt berättar jag att jag är mycket stolt över barnets träning. Om eleven har en dag då inte ens minimimängden blir utförd berättar jag att du kan välja att göra klart innan du går på rast, eller en dag i veckan då du har läxläsning, eller ta hem och göra klart.

Om en elev kommer in i ett mönster av att inte prestera, lektion efter lektion, säger jag att då är det som att ha rast på lektionstid, och då använder man rasttid till att få uppgifterna gjorda. Jag och eleven kommer överens om att försöka göra klart innan eleven tar rast. Då hinner ofta eleven klart minimimängden. Pedagogen bör dock säga till minst 15 minuter innan rasttiden, så att eleven får en ärlig chans att hinna innan rast. Eleven brukar oftast ha klarat minimimängden på ca 15 minuter, och allt är frid och fröjd. Blir det tårar och vi måste genomföra det hela under rasttid så brukar barnet ändå känna sig lättad för att det blir gjort, och gör oftast inte om det.

Inga barn blir ledsna av att ha tränat, om träningen på något sätt är givande och ger resultat. Däremot får man inte tvinga barn till att sitta och träna moment som är för lätta och själsdödande för eleven. Det kan t ex vara att fortsätta träna 10 + 2 och liknande tal sida upp och sida ner, trots att barnet hanterar matematik på en mycket högre nivå än så. Det kan barn ta skada av.



6. När ett barn muttrar, och krånglar genom att gå ut ur klassrummet, kan jag stilla gå och säga att mitt ansvar är alla elever, och därför måste jag ta hand om alla på bästa sätt och på samma gång. Jag säger att jag vill ha dig i klassrummet tränandes, men går du ut ska du veta att det är skolk. Jag står inte kvar och stirrar på barnet och kräver något, utan går in i klassrummet igen för att fortsätta hjälpa alla andra barn och lämnar barnet med tanken. Barnet kommer med största sannolikhet in och sätter igång.



7. Pedagoger ska varje dag tala om hur kul det är att få vara med alla eleverna, att de alla betyder mycket för pedagogen, och att deras inlärning och kunskapsinhämtning är av största vikt för pedagogen. Barnens utveckling är viktig. Varje elev kan få ha en bok som heter Ny kunskap, och där skriver de in vad de lär sig. Varje vecka ska man ha övat och lärt sig något nytt – helst varje dag – annars ska man säga till sin pedagog. Har pedagogen den inställningen så förmedlar man rätt tänk till eleverna.



8. Förstärk allt positivt beteende! När elever gör något i klassrummet som gynnar klassrumsklimatet berättar ska pedagogen berätta det högt. Alla gör något någon gång. Det gäller att ha koll! Applådera gärna och ofta, för det stärker banden i gruppen. Det är härligt att applådera det blyga barnet med talfel som helt plötsligt med hög och klar röst och ovanligt bra uttal läser högt eller gör muntlig övning i gruppen. Det skapar en vi-känsla av lyckad utveckling som alla mår bra av. Det är ett sätt att stärka banden av hur viktiga vi alla i arbetsteamet är för att alla ska bli bättre i alla ämnen hela tiden. Det är tufft att gå i skolan och träna sin hjärna och sina ögon och sina fingrar hela dagarna. Men utveckling sker om man gör det. Ingen blir ledsen av att utvecklas. Men att känna sig värdelös för att man aldrig kan, eller vågar, eller aldrig får lära sig nytt och känner sig ostimulerad – det är tungt för människan.



9. Prata regelbundet om att alla har olika talanger, och det gäller att hitta sina egna. Jag bör tänka till så att jag visar talanger av skilda slag via Internet och på annat sätt ofta, för att ge eleverna en bild av hur olika vi är. Det kan vara biketrick med total kontroll på muskler och koordination, det kan vara origami som kräver hjärna och geometriskt tänkande och fingermuskler, matematiktalanger som kan utveckla matematiska lösningar, sång där människor gör det lilla extra med stämband och toner m.m.




10. En mycket viktig sak: Eleverna bör ha tillgång till ett reträttställe, dit de kan gå om de skulle bli irriterade eller ledsna. Kanske en fåtölj i ett hörn, som är tillgänglig jämt, och där eleven kan välja att träna ämnen, kyla ner sig med litteratur av skilda slag som Illustrerad vetenskap m.m., eller använda dator med hörlurar för att kunna se något eller lyssna på något som lugnar ner. Helst ska de dock inte spela spel på dator i den situationen. Elever brukar ha svårt att avsluta aktiviteter, och kan bli stingsligare av spelandet och att sedan behöva avbryta det, än av de andra föreslagna nedvarvande exemplen. Eleven kan till och med föredra att få träna hjärnan med något pågående arbete i hörnan för att lugna nerverna. Vilja hos barn och ungdomar finns alltid.




11. Om eleven säger något otrevligt till dig som pedagog, markera att det inte är OK, genom att säga: Det där var inte OK för mig. Jag talar inte till dig på det viset. Nu löser vi det här, men jag vill att vi talar schysst till varandra. Som pedagog och vuxen vill jag alltid behandla dig som elev med respekt, men du ska veta att det vill jag också ha tillbaka.




12. Stöd och följ upp om något är svårt. Om en elev finner något frustrerande, för att de inte förstått något, ska man alltid som pedagog berätta att vi följer upp det tills eleven känner att de hittat en lösning och en förståelse, och att det är nyttigt att hjärnan får anstränga sig. Då blir det fler synapser mellan hjärnhalvorna, hjärnan har spänt musklerna, och man kommer att klara ännu fler saker på det sättet. Men lämna alltid eleven med löfte om att följa upp det som känns jobbigt att göra eller förstå. Se till att släppa din egen prestige som pedagog, och hitta andra lösningar på uppgiften, om en elev finner den riktigt påfrestande av någon anledning.

Det finns elever som vill göra varianter på det du själv som pedagog tänkt dig. Om ditt mål med undervisningen inte blir förändrat om eleven vill göra en egen variant så bör du som pedagog vara öppen för elevens förslag. Det kanske till och med är bättre än din ursprungsplan. Det finns elever som avskyr färgläggning. Låt dem göra en svartvit illustration eller låt dem hitta färdiga bilder som går att lägga till arbetet. Fundera över om eleven inte uppnår målet med en annan lösning. Annars driver du igenom ditt eget upplägg, på ett smart sätt, genom att låta eleven hämta andan en stund och boka en ny dag för nytt försök med det som låste sig.

Om du som pedagog blir osäker på något så tar ni reda på det tillsammans, eller du ber att få återkomma när du kollat upp det, men se då till att skriva upp det och verkligen återkomma med intressanta fakta och tankegångar runt ämnet. På det sättet blir lärandeprocessen tydlig för alla. Föräldrar kan gilla att man skickar ut en allmän fråga till dem så att de får chans att bidra med expertis och det blir stimulerande för hela klassklimatet.



13. Träna elever att låta alla tänka och få YES-känsla. Har man rätt kan man känna YES-känsla och har man svarat fel tänker man att huvudsaken är att jag joggar hjärnan, och förhoppningsvis minns jag det här nu, och lär mig något nytt. Be eleverna ställa frågor tills de förstår. Inga elever får säga svar rakt ut i ett klassrum eller hela tiden på andras bekostnad. Smartast är att låta alla veta att du går bänkrad för bänkrad och låter alla svara i ordning. Den som inte vill ska ha rätt att säga pass. När alla under en dag fått svara på något ska den som sagt pass välja att återupprepa något som någon annan redan besvarat för att inte hamna i att alltid vara den som inte kan något. Det blir bra repetition. Våra särbegåvade kan ha två strategier i klassrummet – vilja svara på allt rakt ut hela tiden eller stänga av för att det är för låg nivå och inte svara på något. Se till att du som pedagog ställer frågor som är lätta, medel och svåra.



14. Var noga med att du rör dig till en elev i taget och fråga om de behöver hjälp med något. Även om de säger nej så kontrollerar du något litet med dem och hur de resonerar runt det, för att sedan gå vidare. På det sättet hinner man till de flesta på ett bra sätt under dagen, för att se alla och kunna hjälpa på deras nivå.



15. Lästräna enskilt med varje elev en gång per vecka. Skrivträna enskilt med varje elev en gång per vecka. Gör en matematikgenomgång enskilt med varje elev en gång per vecka. Detta gör du förstås i de ämnen just du har vid ett tillfälle per vecka. Har du alla ämnen så variera med vilket ämne du fokuserar på. Det ger en otrolig effekt. Men då gäller det att man i början på terminen drillar in olika typer av pågående träning, så att alla elever har pågående träning de kan utföra under tiden, och varva mellan.



16. Förbered belöningar, kanske att få sitta i frökens stol, göra övning vid datorn, jongleringsöva (bra för hjärnan), matematikspel av skilda slag, rita en begränsad stund (5-10 min), gå undan och dansa till en bra låt (fungerar utmärkt för en del explosiva barn när de behöver hitta lugnet igen) m.m. Det är bara fantasin som sätter stopp. Den typen av stimulerande stunder efter att man som elev klarat ett beting under ett lektionspass ger också mer uthållighet, fokus och koncentration. Men det kräver att barnen accepterar att du som pedagog bestämmer tiden och vems tur. Ha en tydlig lista där du prickar av vems tur det är så att det rullar tyst och smidigt i klassrummet. Den typen av belöningsminuter under pågående pass kräver att läraren leder det. Barn ska inte vara uppe och gå i klassrummet; det är svårt för alla att dela ett så litet och öppet utrymme som ett klassrum är. Det är att likna vid ett öppet kontorslandskap, och det finns forskning på hur svårt det är att prestera i ett sådant, även om man kan vända det till fördelar i vissa lägen. Så det krävs styrning.



17. Extra mellanmål i matsäck för förmiddag och eftermiddag. Om du ser till att eleverna går på toaletten och äter så är mycket vunnet. Påminn om att gå på toaletten på rasttid. Se till att vara tydlig med att de alltid får gå till toaletten även under lektionstid, så att de inte går och håller sig, men de ska be om lov och vänta på en nick från pedagogen så att det inte blir ett spring i klassrummet som påverkar negativt. De behöver inte uttrycka behov av toalettbesök med rösten. Det räcker med att stumt bara peka mot dörren och har pedagogen berättat det innan så kan toalettbesök under lektionstid bli väldigt tysta och smidiga.

Matsäck får bara ätas när pedagogen säger till att det är lämpligt att äta, t ex vid högläsning och genomgångar och faktafilmsvisning. Något kortare sånt pass på förmiddagen och något kortare sånt pass på eftermiddagen går alltid att lägga in. Då blir inte böcker kladdiga och förstörda och barnen taggar hjärnan med näring medan de lyssnar på genomgång av pedagogen eller på annat sätt ser/hör kunskap.



18. Långsamma muskelövningar och överkorsande hand-, arm- och benövningar som man gör som tempot och balansen på Tai Chi och Qi gong. Det ger extrema resultat för fokus, koncentration, uthållighet. Balansen och något som jag inte kan förklara gör att alla barn utvecklas till lugnare och mer träningsfokuserade individer. Dessutom gillar de pausen och så kör man igen med olika ämnen och blandat med genomgångar och hjälp och individuell träning med pedagogen. Läs gärna mer om överkorsande rörelser och motorisk träning som ger effekt i ”Hjärnvägen till inlärning” av Lars-Eric Berg och Anna Cramér, 2003 Brain Books.



19. Berätta hela tiden för alla barn att alla kommer att bli mycket bättre och nå oanade höjder i inlärning, om alla hjälps åt med ett fint klimat som arbetskollegor i klassrummet. Det innebär att ingen får kommentera andra negativt och att alla tankar måste få vara intressanta och välkomna. Visa det själv, genom att alltid lyssna och möta allas idéer positivt, även om du inte håller med. Vad intressant du tänker, och jag tror att jag förstår, menar du så här? Och så speglar man det de förklarar och repeterar det de säger, på ett sammanfattande sätt, och gärna med matematiska termer och andra termer i olika ämnen. Se till att fördela talutrymmet.



20. Snabbt samarbete med föräldrarna. Information om särbegåvning till dem. Det brukar ge glada och nöjda föräldrar.

------------------------------------------------


Följ Anna Arvsten på Utbildningsarsenal!

Anna Arvsten har föreläst på konferensen Brainchild om personlighetstyper och hur hon som lärare möter olika barn med olika intensiteter.


Inga kommentarer: