2018-04-22

Lyckad undervisning – formativ bedömning – några lästips

Hur GÖR man för att undervisa bra? Så eleverna mår bra?

Läs här, hos specialpedagogen:

Exempel på hur du säger och gör för att lyckas med formativ bedömning
https://specialpedagogen.blog/2015/04/21/min-sett-forelasning-manus-och-bilder-formativ-bedomning-som-elevhalsoarbete/

De 5 stegen i formativ bedömning – med konkreta exempel
https://specialpedagogen.blog/strategier-for-bedomning-for-larande-konkreta-exempel/


2018-01-29

Sömn. Svårt att sova. Sömnproblem. Melatonin.

När det är svårt att somna eller sova, då blir ju allt annat svårt också. Sömnen är en fullständigt grundläggande pusselbit. Och när du väl är fast i den nedåtgående spiralen är det inte lätt att uppbåda mental energi nog att hitta lösningarna.

Här nedan följer några tips från mig. Hemma hos oss kör vi med melatonin på kvällen, dagsljuslampa på morgonen, tunga täcken, vetekuddar och mammagos en kvart varje kväll.

En bra genomgång av lösningar och hjälpmedel vid sömnproblem hittar du också hos Tina Wiman på M som i underbar. Och en personlig lista på sömnstrategier hos Hypatia på Ett annat sätt att tänka,

2017-12-30

Bra för alla barn

Det som är helt nödvändigt för barn som är känsligare, är bra för alla barn.

Om du vill se exempel på visuellt stöd:
https://ettannatsattatttanka.wordpress.com/category/visuellt-stod/

Digitala stöd för att läsa och skriva – i Skolverkets fortbildningsmaterial


Flera specialpedagoger har bloggar fyllda med råd och exempel.

Jag blir det du förväntar dig

Främja närvaro

Organisera för framgång och utveckling i skolan


En presentation som bland annat ger råd och exempel kring hjälpmedel och kartläggning. Inledningen handlar om asperger dvs. kombinationen hög begåvning och autismsvårigheter.


2017-12-15

Skolan ska lägga resurser även på barn som lär sig snabbt. Se skollagen.

Det står rakt ut i förarbetena till skollagen:
alla elever, även de som utvecklas snabbt, har rätt att få stimulans och utmaningar i skolarbetet 
Även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Vid resursfördelningen måste hänsyn tas till detta. 
Regleringen innebär självfallet inte att huvudmannen kan nöja sig med att en elev når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Syftet är att markera att ambitionen måste vara högre än så

2017-12-09

Så här kan det kännas. Läs Paula Tillis blogg om autism + särbegåvning. Inklusive tips till skolan om anpassningar.

Paula Tillis bloggtexter är fantastiska. Hon berättar händelser ur sitt eget liv, som illustrerar med glasklar skärpa hur det kan kännas att tänka och fungera annorlunda. 

När energin inte räcker: kartlägg vad som "kostar" mycket energi.

Vissa barn orkar inte med allt som livet måste innehålla. Det är vi vuxna som har ansvar för att se till att barnen inte utsätts för mer än de klarar av, och orkar med. Vi vuxna måste ha koll på hur mycket energi varje barn har, och hur mycket energi varje sak "kostar" som barnet stöter på under sina dagar. 

Kartlägg vad som ger och tar energi, hur mycket stress olika saker väcker.

2017-11-27

Konferens: Brainchild. Om särbegåvade barn på Tekniska museet.

Nedan kan du läsa mina sammanfattningar / referat av föreläsningarna. Du kan också se dem på film: Brainchild – föreläsningar om särskilt begåvade elever

Mona Liljedahl, speciallärare: 

Gör så här, för de begåvade eleverna.



–Dessa barn. De som Skolverket kallar särskilt begåvade barn. De tänker mer, tänker jämt, tänker bredare, på tvärsen. Jag brukar säga att vissa barn har extra mycket spring i benen; de särskilt begåvade barnen har i stället extra mycket spring i huvudet.

–Känns det jobbigt att prata om begåvning? Men byt ord då. Prata om kognition i stället.

–Det är ingen diagnos att ha hög begåvning. Men det kan bli ett funktionshinder! I skolan, i vardagen. Om man inte får en undervisning som passar.

(Bilden: Begåvade barn kan utmärka sig genom sociala utmaningar, starka känslor, dagdrömmar, grubblerier, vägran, moralpolisande eller frågvishet, eller att föredra att vara med vuxna.)


2017-11-23

2e: Lätt att lära, OCH svårt att lära, SAMTIDIGT.

Om barnet har en hög begåvning och lätt att lära. 

Men också har en inlärningssvårighet, kanske en diagnos som dyslexi, adhd eller autism. 

Då kan barnet till viss del använda sin höga begåvning för att kompensera för sina svårigheter. Till exempel lära sig saker utantill, om det är svårt att läsa.

Tycker du att skolan då ska göra inget, och nöja sig med att barnet får C eller D i betyg?

Eller tycker du att skolan ska ge det stöd man brukar ge, till exempel för dyslexi, OCH dessutom stimulera barnet att lära sig mer, ge svårare uppgifter, än de jämnåriga?

Man kan ha jättelätt att lära, och jättesvårt att lära, samtidigt. Visste du det?


2017-11-21

Barn som har svårt att skriva, ska inte få sämre betyg


Kan en blind person läsa? Ja, genom öronen eller fingrarna.

Kan en person utan händer skriva? Ja, genom att diktera till en dator eller till någon som skriver ner.


Rimligen är det inte kroppens förmåga att ta in eller ge ut ord, som ska betygsättas när elever läser eller skriver, utan hjärnans förmåga att förstå och använda innehållet, respektive strukturera och formulera.

Alltså ska barn med dyslexi inte få sämre betyg i läsförståelse för att deras avkodning av bokstäver eller ljud inte fungerar lika bra, dvs. de ska få läsa med öronen. Och det är inte fusk att få läroböcker i talform.

Och barn som har svårt med motoriken ska inte få lägre betyg på ett fysikprov för att de förmedlar resultatet muntligt till läraren.

Överlämningar mellan terminer. Checklista.

Är du hjälpt av checklistor? Min hjärna orkar inte ha så mycket i minnet längre, så för mig är de ovärderliga. Här är en

Checklista inför övergångar mellan skolformer, stadier, terminer – viktiga förändringar som barnen behöver klara, och stöd som kan vara viktigt att ge.

2017-11-12

Undervisa så här: Acceleration och berikning. Kluster. Studiegrupper. Så här kan du göra.

Begåvade elever behöver ABC – acceleration, berikning och coachning. Begåvning innebär ju att du lär dig betydligt snabbare än de flesta jämnåriga (om du har rätt stöd, såklart).

Till att börja med: Alla barn, i alla klasser, mår bra av differentiering, alltså att det finns möjlighet att arbeta på olika sätt med samma sak på samma lektion. Här finns en checklista med sätt du kan differentiera, och exempel på uppgifter som ger många möjligheter i matematik, ett material som visar hur du kan komplettera och fördjupa befintliga uppgifter i olika ämnen, och hur du kan få in flera ämnen i samma uppgift

Acceleration – att jobba igenom materialet snabbare

Acceleration är metoderna för att de begåvade eleverna ska få lära sig i sin takt – alltså snabbare. Huvuddelen av tiden i skolan ska ju gå till lärande, men att sitta och vänta på att resten av klassen kommer ikapp, är ju inte att vara i lärande. Alltså kan inte alla jobba i samma takt. En sorts acceleration är att börja ettan tidigare, eller flytta upp en årskurs eller två eller fem. Men även därefter, kommer eleven att lära sig snabbare, så det behövs fler insatser. Här är de viktigaste varianterna:

2017-10-15

Är barnet särskilt begåvat? Checklista från USA / Australien.

Gifted education research and resources center, Gerric, vid australiska universitetet UNSW, tillhandahåller via webben resurser kring att undervisa begåvade barn. Bland annat ett stort utbildningspaket om begåvade elever och hur de ska undervisas, som är framtaget för fortbildning av lärare.

Både Gerric och Nya Zeeländska utbildningsdepartementet länkar till checklistan nedan. Klickar du på länken till departementet kommer du till deras sida med många fler olika checklistor och metoder för att identifiera de särskilt begåvade barnen, i olika sammanhang och på olika sätt. På sajten finns ytterligare mängder av stoff kring att undervisa begåvade barn.

2017-10-07

Din egen syrgasmask först. Bete dig väl mot dig själv.

Har du barn? Vill du att de ska bete sig väl, mot andra, och mot sig själva? Vill du att de ska lära sig hälsosamma beteenden, så att de går in i vuxenvärlden med verktyg som kan hjälpa dem att må bra och hamna på bra vägar i livet? Eller om du inte har barn, vill du bidra till att folk beter sig bättre?

Sätt då på din egen syrgasmask först. Var en förebild, genom hur du beter dig, mot dig själv! Visa att du älskar dig själv och respekterar dig själv.

Agera själv på det sätt som du vill att de ska agera, mot andra, men framför allt mot sig själva. De gör  ju som du gör, inte som du säger. 

2017-09-14

Lägg din livsenergi på rätt saker. Cirkeldiagramma det du vill göra.

"Borde jag inte kämpa mer, tills jag är helt slut – gör jag tillräckligt mycket, för att vara en bra människa?" Denna fråga kom upp i en Facebookgrupp. Jag skrev ett aslångt svar, som kanske kan göra nytta för nån här också. //

2017-09-13

Uppgifter som är så lätta att de blir svåra

Gång på gång hör jag begåvade barn berätta om konstiga uppgifter de fått. Som är så simpla och enkla att barnet inte vågat ge något svar, för så enkelt kan det liksom bara inte vara.

Eller barn som har fått 20 tal att räkna ut, som är jättelätta, och som bara inte KAN skriva svaren.

Så här kan det funka, när det är så lätt att det blir svårt, kanske helt omöjligt:

Läraren Henrika Floren skriver om kognitiv belastning på olika sätt.

Om du samtidigt har adhd, dåligt självförtroende eller inte så bra relation till läraren, kan det hela bli en stark negativ spiral.

2017-07-27

Det finns forskning. – Särbegåvning. Särskild begåvning. Begreppsförvirring.

Särskild begåvning, hög begåvning, särbegåvning – det gör nog inget att vi inte är överens om ordet, för vi är inte överens om definitionen heller. Personligen är det följande viktigast för mig:

Barn som lär sig snabbt, behöver anpassningar i skolan.


Därmed fokuserar jag själv så mycket jag kan på att sprida den kunskap som finns, om hur dessa barn ska få det de behöver, så de kan må bra och utvecklas.

Längst ner på den här sidan hittar du därför länkar till läsvärda saker – kunskap som baseras på forskning. Före dess skriver jag lite dels om definition/avgränsning av "särskild begåvning", dels om olika forskningsfält, dels om hur våra barn ska få bra stöd genom att vi utgår från att de vi möter har olika synvinklar utifrån de forskningsfält de själva kommer ifrån.

2017-07-10

Massor av undervisningstips finns på nätet

Jag blir så lycklig när jag letar på nätet efter underlag till att differentiera undervisningen.

Det finns mängder av stimulerande förslag till lektioner, uppgifter, arbetssätt, i alla de bloggar som skrivs av kloka lärare och specialpedagoger.

Här får du några länkar. Det är lätt att hoppa vidare inom taggarna, och mellan bloggar. Hoppas du blir lika inspirerad som jag!

Boka in i din kalender, kanske tio olika timmar under hösten, när du vill sätta dig ner och förverkliga en av idéerna – gärna ihop med en kollega!




Barnen ska må bra också. Elevhälsan kan göra stor skillnad.

 En erfaren lärare och specialpedagog skriver:



Om lärare och rektor har ett synsätt som handlar om relationer och motivation, blir det bättre än om man tänker utifrån krav och problem.

Mer om elevernas rätt till stöd socialt och emotionellt

Mer om elevhälsans uppgift

2017-07-04

Relation ger motivation. – Så kan lärare arbeta med elevers motivation


En fin relation med läraren är viktigt, för att en elev ska känna motivation.

Det visar bland annat Skolinspektionens undersökning om framgångsrika skolor.

Vill du ha inspiration om att skapa motivation och relation? Hoppas du kan ha nytta av följande lästips och utdrag om motivation och relation och samtal i skolan.

Konkreta exempel på hur du kan uttrycka dig för att väcka motivationen från en lärare som också läst psykologi.

2017-06-24

Dyslexi ser annorlunda ut vid hög begåvning.

Bland högt begåvade barn förekommer kompenserad dyslexi, stealth dyslexia på engelska.

Detta innebär att man har en hög läsförståelse, eftersom den höga begåvningen kompenserar de problem med läsningen som dyslexin ger. Typ att man listar ut, tänker fram, innebörden från sammanhanget, utan att kunna läsa allt som står.

Det här gör att det kan vara svårt att förstå att barnet har dyslexi. Resultaten ser ju jättebra ut när man testar! Särskilt om man jämför med siffrorna för jämnåriga.


2017-06-10

Bråk? Starka känslor? Gör så här.

- Det allra bästa tipset är att hålla sig lugn. För känslor smittar, och starka känslor smittar extra mycket.

Det säger Tina Wiman i en artikel på Heja Olika, om sin och Bo Hejlskov Elvéns bok Barn som bråkar – att hantera känslostarka barn i vardagen. Detta är ett litet utdrag ur den texten.

- Vi vuxna är ganska bra på att dämpa känslor, men det är inte barn. Det blir de inte, förrän de är ganska gamla. Så om mitt barn är irriterat, och jag blir arg, då kan jag räkna med att mitt barn kommer att bli ännu argare, och så startar en jobbig spiral, där alla inblandade blir mer och mer upprörda. 

2017-06-06

Lös konflikter – välj rätt djur


Kanske kan du ha nytta av följande modell?

När det uppstår en konflikt, kan du fundera på vilken konflikthanteringsstil som du hamnar i. Och vilka de andra hamnar i. I den här modellen finns 5 stilar, som symboliseras av 5 olika djur.

För att få en långsiktig lösning på konflikten, vilken stil, vilket djur, skulle fungera bäst?


2017-05-31

Formativ bedömning – möt eleven där den är, och visa vägen framåt

Här är lite bra länkar om formativ bedömning, alltså hur läraren visar vägen framåt för eleven, utifrån det eleven har gjort.

Daniel Barker är en klok lärare som arbetar med att utveckla undervisningsmetoder och läromedel. Se gärna filmen där han föreläser:
https://www.youtube.com/watch?v=x3nCEQl4UZQ

Daniel Barker bloggar också, bland annat skriver han "om vi ska bedöma eleverna utifrån förmågor måste vi vara säkra på att vi undervisar på ett sätt så att eleverna utvecklar dessa förmågor".
http://barkersthlm.blogspot.se/search/label/Bedömning


2017-05-24

Är du emot att ge barn adhd-medicin? Varför?

Så här skriver Tina Wiman *:

"Med den kunskap vi har idag, vore det gravt oetiskt att undanhålla adhd-medicin från i synnerhet barn och ungdomar. Det finns faktiskt ingen som helst orsak, att på befolkningsnivå överhuvudtaget ifrågasätta adhd-medicinering. 

2017-05-14

Andra bloggar om begåvade barn.

En psykolog som också är förälder: Gifted challenges

En lärare som också är förälder: Crushing tall poppies – hennes 8 råd till lärare

Känner du igen er tillvaro från dessa listor? Barnet är missförstått i skolan – föräldern måste kräva anpassningar

Sanningsenliga svar på myter om begåvade barn, hos National association for gifted children (USA)

Länksamling och andra material hos Gifted identity

Rekommendationer till lärare från föreningen för begåvades socioemotionella behov, SENG

2017-05-06

Analysera barnets beteende, känsla och behov, innan du väljer hur du agerar

Det är svårt att föräldra och att pedagoga. Jag gillar checklistor och flödesscheman, som stöd när jag ska tänka igenom en situation, och hur jag ska agera på den. Här får du några lästips.


2017-04-22

Att undervisa och organisera för särskilt begåvade elever – material från andra länder

Här finns läsvärda material på engelska om hur arbetet ser ut i andra länder.

Nya Zealands utbildningsdepartement har en hel webbplats med fakta och undervisningsstöd:
http://gifted.tki.org.nz/For-schools-and-teachers

Australiska delstaten New South Wales utbildningsdepartement har ett stort och gratis fortbildningsmaterial för lärare, uppdelat på stadier:
https://education.arts.unsw.edu.au/about-us/gerric/resources/pd-package/

När barnet inte går till skolan – hemmasittare, frånvaro, skolplikt – så här gör man

När det går för långt, och barnet inte deltar i undervisningen, finns det risk att alla blir upprörda och tappar överblicken. Då bör man ta stöd av riktlinjer, fakta och vägledningar. Här har jag sammanställt allt jag har hittat hos Sveriges myndigheter och experter.

Så här gör man:

1. Skapa en god relation till barnet, håll en nära kontakt, bekräfta och var positiv.
2. Kartlägg vad barnet tycker är roligt, jobbigt, lätt, svårt.
3. Var flexibel – till exempel kanske barnet ska gå tre timmar i veckan, bara komma till mattelektionerna, träffa läraren på ett fik i stället, sms:a sina svar på läxförhöret?


Inspireras gärna av denna tydlig konkret beskrivning om hur en lärare och en specialpedagog arbetar med hjälp av Nyckelmetoden. Vilka frågor ställer de till eleven? Hur börjar de arbetet? Hur stödjer de läraren, så att skolan varsamt tar emot och bemöter eleven när den väl kommer tillbaka till klassrummet? Hur ser man till att få med både barnets pedagogiska behov och psykologiska behov?


Erfarna specialpedagogen påminner om att barnet ofta mår dåligt:
  • Energin är ofta körd i botten. Hemma­sittandet blir då en överlevnadsstrategi, en lösning på en outhärdlig situation.
  • Ett hemmasittande, sönderstressat barn behöver vila. Därför bör man börja med att söka läkare för en sjukskrivning. Det blir en signal till ­omgivningen att barnet är sjukt och inte stannar hemma av ­lättja. Det blir också en signal till barnet att det har rätt att vara hemma och slippa kraven.

Några av Magelungens experters tips:
  • Kartlägg skolfrånvaron för eleven, innan åtgärder sätts in. Skolfrånvaro är svårt, problematiken kan på ytan se likadan ut, men orsakerna kan skilja sig åt. Då måste också insatserna se olika ut! (Använd gärna deras kartläggningsmaterial!)
  • Se till att inte uppfinna hjulet på nytt – kunskapen finns ofta! Dra nytta av den erfarenhet andra har gjort, det sparar tid, pengar och lidande! 
  • Arbeta där problemen finns, ofta i hemmet och i skolan. En elev som varit isolerad i hemmet kommer troligtvis inte på möten utanför hemmet. Anpassa och möt eleven där den befinner sig, men med målet att lämna hemmet.

2017-04-03

Skolverket: Så undervisar du särskilt begåvade elever – särbegåvning – särbegåvad i skolan

Har du inte hunnit läsa Skolverkets stödmaterial, om hur särskilt begåvade elever fungerar, vad de behöver, och hur man undervisar dem? Här har jag lagt ett utdrag med några centrala punkter. 

Så här skriver Skolverket:

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, och deras utveckling påverkas i allra högsta grad av de erfarenheter de får där. Självkänsla, identitet, tillit och tillhörig­het är viktiga områden att utveckla under skolåren, och alla elever ska få goda förutsättningar för utveckling och lärande. 

Skolans uppgift i mötet med de särskilt begåvade eleverna kan summeras så här:

1. Se till att eleven utmanas intellektuellt och kunskapsmässigt. Fokusera på lä­rande snarare än på prestation. Ge möjlighet till meningsfulla diskussioner med andra som förstår deras komplexa resonemang.

2. Ge eleven möjligheter att utveckla de kunskaper – inte minst färdigheter och studieteknik – som är förutsättningar för att lyckas i högre studier.

3. Stöd elevens socioemotionella utveckling. Acceptans och respekt från lärare är helt avgörande. Många behöver också få samarbeta med andra särskilt begåvade elever – få känna sig normala – åtminstone i delar av undervisningen.