2017-01-22

Svårt att läsa, skriva, tala? Utred dyslexi tidigt, säger SPSM!

Dyslexi kan se ut på många olika sätt. Visste du att man kan läsa och förstå jättebra, och ändå ha dyslexi? Särskilt om du har ett bra arbetsminne eller en hög kognitiv förmåga kan du kompensera för att du inte klarar kodningen eller avkodningen av ljud eller bokstäver.

Därför kan dyslexi vara svår att upptäcka. Men den kan ändå sätta stora käppar i hjulet för ett barn som annars hade kunnat ha ett mycket bättre lärande.

Det finns en praxis att inte utreda dyslexi hos logoped förrän i årskurs 3 eller 4. Barnet ska alltså gå med svårigheter i upp till halva skolgången?! Nu är jag ingen expert, men det verkar helt vansinnigt att låta bli att utreda, när ett barn har svårigheter.

Men att låta bli att GÖRA något är helt enkelt inte tillåtet. Här är de saker man ska göra:


2017-01-15

Låt inte bli att psykologutreda!

Vissa undviker psykologutredning av npf, med argumentet att begåvade barn felaktigt får t.ex. adhd-diagnos. Andra menar att det är ett större problem att begåvade barn som BORDE ha en diagnos inte får det, för att psykologen inte uppfattar symtomen, för att barnet maskerar svårigheterna med hjälp av sin höga kognitiva förmåga.

2017-01-05

Så kan ni göra när ni ska ha kollegialt lärande

Det räcker ju inte med en bok, eller något annat format på stoff, innehåll. Vi måste ju ha en metod för hur vårt lärande ska gå till, vår kompetensutveckling.

Skolverket lyfter fram en modell för kollegiala samtal, som gav bättre samarbete, nöjdare elever och bättre kommunikation med föräldrarna:

2016-12-30

Hemmasittare och svåra elever: Så här gör man

Det finns skolor som har lyckas med att vända skutan, för elever som inte har kunnat vara i den vanliga undervisningen.

Hemmasittare och barn med svårigheter som har börjat må bra i skolan igen.

Så här gör man:

- Samarbete och specialpedagogik i Bjuv

- Positiva samtal, vuxna som ser, trygg miljö i Linköping

- Lyhördhet, flexibla skoldagar och trygga lokaler i Varberg

- Steg för steg och en hund (film hos UR)

2016-12-27

Reglera dina känslor – 7 steg

Här är en tankemodell som kan hjälpa den som behöver en metod för att kontrollera eller reglera sina känslor. Jag har hittat den hos add resources
Vissa människor kan kontrollera sina känslor genom att andas, meditera eller göra yoga. Men det funkar inte för alla. Om en teknik inte fungerar för dig, prova en annan. Den här är utvecklad av Marsha Linehan som också har utarbetat DBT. Den ger dig 7 verktyg för att hantera jobbiga känslor och tankar.

2016-12-26

Varför går skolan inte bara till ån och hämtar vatten?

Jag håller med om att det behövs bättre studiero i klassrummen. Kalla det ordning och reda om ni vill.

Hur ska vi då åstadkomma det? Ett ordningsbetyg eller omdöme kommer ju bara kunna MÄTA hur det ser ut, inte LEDA till bättre ordning. Forskningen är ju tydlig i att strängare straff sällan avskräcker. Särskilt hos åttaåringar med outvecklad impulskontroll, tänker jag.

Lösningen finns redan! Det finns mängder om kunskap kring hur man får en grupp att prestera, hur man får en individ att må bra i sitt arbete, hur man är en god kommunikativ autentisk ledare. Det finns även belägg för att utveckling och förändringar kräver tid för reflexion, för att det ska bli bra. Allt detta finns i forskningen kring ledarskap. Varför används detta inte mer i skolan?

2016-12-25

Synliggör lärandet för de högt begåvade

När man har lätt att lära, förstår man inte alltid att man lär sig. Man bara suger i sig fakta och kunskaper som i osmos. Internaliserar. Analyserna och uträkningarna av mattetalen går så fort att man inte alls kan förklara vilka steg man gick igenom.

Många högt begåvade tror att de är dåliga. Att de inte kan något. Att de inte lär sig något. När de faktiskt gör det.

Gör lärandet synligt!

För att lösa det här problemet behöver alla vuxna visa barnen vad lärandet är och kan vara. Vi behöver hela tiden påtala: Se, nu lärde du dig det där! Se, nu har du tränat och blivit bättre på det där! Se, nu tog du A och kombinerade med B och lyckades komma fram till C!

Självklart kan vi också ge barnen modeller för lärandet och sedan be dem själva reflektera och komma på vad de har lärt sig.

Då bygger vi självkänsla och stolthet. Det bidrar till att lektionerna känns meningsfulla.

Uppflytt är inte dåligt för det sociala. Att flytta upp är BRA för det sociala.

"Acceleration är avgjort effektiv som pedagogisk anpassning för högt begåvade elever. Forskningsstödet sedan många decennier är starkt och konsekvent. Vi kan tryggt konstatera att väl genomförd acceleration är framgångsrik.

"Både att flytta upp klasser och att få läsa i snabbare takt är effektiva anpassningar. Elever som har flyttat upp, brukar prestera bättre än sina äldre klasskamrater.

"Det finns inga belägg för att acceleration har negativ påverkan på barnets socioemotionella utveckling.


2016-12-18

Stress? Ångest? Lite hjälpmedel.

Här finns avslappningsövningar och tankeövningar som kan vara bra för både barn och vuxna.

För dig som föredrar oflummigt: Krimyoga av Kriminalvården

Flera olika avslappningsspår hos finska folkhälsomyndigheten – bonus: finlandssvenska :)

Snorkels avslappningsövning för unga

UR har gjort Klara livet som hjälper dig tänka kring hur du mår och hur du vill ha det.



2016-12-11

Mitt barn har också rätt att må bra.

”Jag vill inte leva mamma”.

Ibland får jag frågan, varför vi ska lägga extra energi på de barn som har en hög begåvning. Det är inte de som behöver hjälp bäst. De har en fördel i sin höga förmåga. De kommer klara sig bättre än alla ändå. Hög intelligens är en skyddsfaktor, får jag höra.

Då tänker jag på när min pojke, 7 år gammal, redan hade gett upp och ville dö. För att han mådde så dåligt i skolan.

Därför.

Därför att barn med hög iq också har rätt till en undervisning som fungerar för dem. Rätt att må bra och bli positivt bemötta i skolan. Rätt att få lägga sina 2 000 dagar i skolan på lärande. Rätt att slippa känna sig fel och annorlunda.

2016-10-04

Det ALLA borde veta om ADHD

Visste du att koncentrationssvårigheterna i adhd inte handlar om att man aldrig kan fokusera, utan att man har svårt att reglera koncentrationen, och välja att fokusera på det som är viktigt, även om det inte är så stimulerande? Personer med adhd kan absolut superfokusera på vissa saker, men har svårt att styra sitt fokus.

‪‪Visste du att adhd kanske främst handlar om att man inte får saker gjorda? För att leva ett självständigt liv behöver du kunna förstå, planera och göra det som behövs. Du kan ha en hög intelligens, förstå jättebra och veta jättemycket, till och med lyckas planera bra, särskilt med strategier, kanske visuella hjälpmedel. Men du kan ändå ha problem med att få saker gjorda: Svårt att komma igång, svårt att hålla igång arbetet, svårt att slutföra.


Visste du att hyperaktivitet är ett tecken på att man är trött, inte pigg? Hjärnan försöker förtvivlat hålla igång, trots att energin börjar ta slut. En obehandlad adhd kan i förlängningen leda till utmattningssymtom, depression eller ångestproblem.

Visste du att flickors och pojkars hyperaktivitet ofta ser olika ut; flickor gör ofta små rörelser med händer och fötter, som inte stör i skolan lika mycket som många pojkars stora rörelser?

2016-09-27

Goda exempel på anpassningar för särskilt begåvad elev

Goda exempel är ju ofta värdefullt, så varsågod, en konkret lista med anpassningar som en skola har gjort för en högt begåvad men känslig och känslosam elev på 10 år:

(Kanske vill du först läsa de samlade övergripande råden till skolan?)
  • 9 olika matematikböcker för naturmatte i gymnasiet. Pedagogen ringde Liber och sa att hon hade en särbegåvad elev i åk 5 men inte hade nån aning om hur snabbt han jobbade, var han låg eller om han skulle gilla böckerna och att skolan inte hade råd att köpa massor av olika böcker eftersom det är en mellanstadieskola. Liber skickade böckerna gratis!
  • i åtgärdsplan står att han inte behöver repetera något han visat att han kan.
  • i engelska får han hoppa över saker i boken han tycker är för lätt. Detta sker i samråd med läraren som är mycket lyhörd.
  • han får visa vad han kan muntligt om han vill.

2016-09-15

Ta hjälp tidigt av Specialpedagogiska skolmyndigheten – mejla eller ring om råd!


Utdrag ur intervjun i Lärarnas nyheter:

Den pedagogik som är nödvändig för vissa elever är bra för alla. Det menar Specialpedagogiska skolmyndighetens chef Greger Bååth. [Han] välkomnar regeringens specialpedagogiklyft som ska kompetensutveckla verksamma lärare. Men även lärarstudenter borde bli bättre förberedda för barns olika behov — så att det inte blir en chock när de möter sin första heterogena elevgrupp.

–Lärarutbildningen måste förmedla perspektivet att olikheter är en tillgång.

I våras startade ni »Fråga en rådgivare« – en tjänst där lärare kan få specialpedagogiskt stöd i sin klassrumsvardag via mejl, telefon och snart även chatt. Ert egna lilla lyft för vanliga lärare?


2016-09-14

Ge barnen en positiv bild av varandras styrkor

Så här skriver en glad förälder, vars son är accepterad och sedd som han är:

"Utvecklingssamtal idag och efteråt berättar resurspedagogen om en sån där stund som hon önskat att hon kunde filmat. Böckerna som beställts till min son i åk 5 hade äntligen kommit och han var själaglad. Ett par klasskamrater hade nyfiket fått kika i dem och konstaterat att de inte förstod någonting. Senare, under lunchen, hade en av dem sagt: "Men om du ska ha de där böckerna måste du ju byta klass och flytta upp flera årskurser!" Min son hade svarat "Det går absolut inte! Jag är ju helt i otakt. Socialt ligger jag ju flera år efter er. Så jag behöver er!" Någon hade klappat honom på huvudet och sagt: "Vi vet att du behöver oss." Resurspedagogen berättade att barnen log mot varandra och det var en så varm stämning.

Just nu tänker jag att det inte behöver vara så svårt för skolorna. Lär känna, lyssna på och respektera våra barn för vilka de är. Förmedla till de andra i klassen att också särbegåvade barn  (och alla andra som är annorlunda) är viktiga, att de bidrar, att olika är bra och roligt. Men FRAMFÖRALLT så hjälper vi varandra, allihop."

2016-09-07

SKLs handlingsplan för begåvade elever – nu även för barn i förskolan

Nu har SKL uppdaterat sin handlingsplan för att bemöta begåvade barn. De förtydligar i den nya versionen hur barn i förskolan kan mötas. Elisabet Mellroth från Karlstad har bidragit.

Detta uppmärksammas i artiklar hos följande:
  • Ekot Sveriges Radio, som även har ett ljudinslag
SVT     SvD    Aftonbladet


Och det hänger gott ihop med Lärarnas nyheters artikel om begåvade barns behov häromdagen.

2016-09-01

Huvudmännen måste bli bättre på att ta ansvar för skolans kvalitet – Skolinspektionen

Så här skriver Skolinspektionen:

Samverkan mellan lärare och rektorer som bedriver ett aktivt pedagogiskt ledarskap är avgörande för såväl undervisningens kvalitet som tryggheten i en skola. Hela skolan har ett ansvar för det som händer i varje klassrum och utanför klassrummen. Vi måste tillsammans arbeta för en skola som kan möta 6-åringarna i deras tillförsikt och lust att lära och håller den vid liv hos 15- åringarna, i stället för att bli en plats för växande besvikelse. Vi behöver arbeta tillsammans för en skola som lyckas med det som är en av dess viktigaste uppgifter – att tillvarata och utveckla varje barns och elevs potential. --- 

Skolinspektionen: Många huvudmän behöver bli bättre

Ansvaret för att skolorna har förutsättningar att leva upp till skollagens krav ligger ytterst hos skolornas huvudmän. Hos varannan huvudman för grundskola fann Skolinspektionen brister kopplade till förutsättningarna för utbildningen vid skolorna. ---


2016-08-27

Var är eleven, och är den på väg nånstans? Tankar om bedömning, mindset och intelligens.

Det är så intressant att psykologiprofessionen är helt överens om att IQ är till största delen medfött och statiskt och har stor inverkan på min förmåga, SAMTIDIGT som trenden inom pedagogikprofessionen är att man ska se begåvning och förmåga och till och med intelligens som något påverkansbart. 

Jag tror att trenden som bygger på Dwecks budskap, att det är bättre att ha ett growth mindset än ett fixed mindset, kan leda till både bra och dåliga saker för de begåvade eleverna.

2016-08-26

Fånga direkt upp de som redan kan!

Visste du att det kan kännas svårt att lösa en för lätt uppgift? Visste du att en för svår uppgift kan vara det bästa för att väcka motivationen?

Mjukstarter och vänta-och-se kan vara oerhört riskabelt. Det kan gå fort för ett barn att börja känna sig fel, känna att skolan är fel, känna att det inte går att vara där.

Men bara ett förklarande samtal med pedagogen kan göra all skillnad i världen. 

Så här skriver en förälder:

2016-08-25

Skolstarten – känns det inte helt hundra? Läs på här.

Jaha så var vi igång igen med ett nytt skolår.  Har du, som jag, lite oro i magen? 

Har du ett barn, eller en elev, där du undrar om något behöver ändras, eller läggas till? 

Här har jag samlat material som kan vara bra att läsa på och diskutera tillsammans, skola och föräldrar.

2016-08-20

Förskoleklass – en katastrof för de begåvade barnen?

Gång på gång hör jag berättelser som gör mig förtvivlad. De handlar om förskoleklassen.

5-åringar som LÄNGTAT efter att börja skolan, och så hamnar de i förskoleklass och blir förtvivlade efter bara några dagar eller timmar. 

2016-07-08

Nya riktlinjer för prövning – rätt att tenta av ämnen

En elev i grundskolan som vill ha betyg utifrån kunskapskraven i slutet av årskurs 9, tidigare än vårterminen i årskurs 9, har rätt att genomgå prövning.

Om en sådan prövning har gjorts och eleven har fått lägst betyget E är det inte obligatoriskt för eleven att närvara vid undervisning i ämnet.

Allt i detta inlägg är taget rakt ur Skolverkets nya riktlinjer för prövning.

2016-06-30

"Alla rätt" är ett jättedåligt resultat.

Elever måste få med sig det som behövs för att klara sig i livet. Den som ofta får alla rätt, är troligen rejält sviken av skolan.

Alla rätt betyder att du kan mer än det du får visa upp.
Alla rätt betyder att du inte får träna på att möta motgångar.


2016-06-28

Skolan ska variera undervisningen till varje elevs nivå – Skolinspektionen

Så här skriver Skolinspektionen: "Skollagen och läroplanen för grundskolan uttrycker tydligt vikten av att undervisningen tar utgångspunkt i varje elevs förutsättningar, behov, erfarenheter och tänkande. Och att läraren stärker elevens vilja att lära. ---

Varje skola måste arbeta med olika inlärningsmetoder och låta eleverna utvecklas i olika takt och riktning. Läraren måste möta eleven där han eller hon befinner sig i sin kunskapsutveckling. ---


Relation och individuell anpassning ger framgång i undervisningen – forskning från Skolinspektionen


"Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder:
  • Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verk­tyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. 
  • Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt. 
  • Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera under­ visningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter. 
  • Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. 
  • Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i under­ visningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka. 

2016-06-06

Elevhälsans uppgifter enligt Skolverket

Hur ska elevhälsan – specialpedagoger osv. – bidra till elevernas hälsa? Här följer lite klipp ur Skolverkets vägledning för elevhälsan från 2014:


2016-06-02

Hur vet vi vilka som är särbegåvade? – Screening, iq-tester, prestation, kännetecken

Särbegåvning = en begåvning som ligger långt till höger på normalfördelningskurvan = en ovanligt hög förmåga. Jag bedömer att det mest relevanta synsättet är att särbegåvning = hög iq, och att särbegåvade = de 2–3 procent som har högst iq. Moderna iq-tester är konstruerade för att så väl som möjligt mäta g, alltså personens generella intelligens, som inte är knuten till till exempel matematisk eller verbal förmåga, utan kan ses som personens paraplyförmåga.

Varför säger vi inte bara det då, att särbegåvning = hög iq? Det tror jag har flera orsaker.


2016-05-27

Börja skolan – hoppa över förskoleklass – hitta rätt klass och lärare

Ska femåringen gå på förskola, i förskoleklass, i ettan? Hur ska man tänka när man väljer skola, grupp och startår? Följande är mina råd om att börja skolan, efter mina och bekantas erfarenheter.

Det viktigaste är att hitta rätt pedagog. Har barnet en vän eller flera i en viss åldersgrupp så kan det också vara ett starkt argument för att välja den gruppen. Men det måste, oavsett gruppen, vara en lärare som bemöter barnet på rätt sätt; det räcker inte med vänner.

När barnet är 4–5 år, se till att skapa kontakt med ansvarspedagoger och rektorer för de möjliga grupperna. Det behöver finnas helst 2–3 personer som GILLAR ett utmanande barn.

Fråga dem hur de brukar jobba med barn som kan massor redan, och lär sig snabbt. Även barn som ifrågasätter det mesta och är intensiva.


2016-05-25

Pedagogisk kartläggning är grunden - tänk så här - steg för steg

Vilka steg behöver ni ta för att komma framåt? Vart ska ni?
Syftet med den pedagogiska kartläggningen är att ringa in vad barnet behöver för att lära sig. Detta kan ni sedan göra mer av, och på så sätt skapa bra förutsättningar för barnet att träna på och lära sig det som behövs.

När fungerar lärandet bra? Vilka situationer fungerar bra? Vilken undervisning och vilket stöd fungerar bra? Vilka situationer är svåra? Vilket stöd fungerar då? Vad är barnet bra på, vad är roligt och motiverande?

2016-05-13

Särbegåvning eller autism? Eller båda?

Nu är det många som skriver att när särbegåvning beskrivs så låter det precis som autism. Men jag ser det som två helt olika saker. Ungefär som att säga att äpplen är samma sak som att cykla. Jag skulle vilja försöka reda ut vad som är vad. (Eller, egentligen, tycker jag vi ska prata mer om vad vi ska göra, och inte om vad saker och ting är eller inte. Men det är en annan diskussion.)

Nu är inte jag expert på autism, men en som har mycket kunskap är Tina Wiman, och hon skriver bland annat så här:
"Jag kan faktiskt inte ens se hur man med kunskap skulle kunna förväxla autistiska drag i stor omfattning med hög begåvning. De sociala svårigheter som särbegåvade möter – och som är väldigt verkliga och väl belagda – handlar inte om ömsesidighet, anknytning eller samspel. ---
Man får inte en begränsad theory of mind, svårigheter med ömsesidigt samspel, bristande central koherens eller svårigheter med en jämn minnesupphämtning (det sista är dock lite tveksamt, det kan nog vara möjligt faktiskt) av begåvning. Dvs det som vi idag tror att autism består av.