2016-11-01

Skolans huvudman är ansvarig för barnens arbetsmiljö

Från Arbetsmiljöverkets vägledning för skolors ansvar för elevers arbetsmiljö:

Undersök och riskbedöm arbetsmiljön

Som ansvarig för arbetsmiljön ska du följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Enligt de föreskrifterna ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet.


2016-10-09

Lästips om lyckat lyckligt lärande

En av världens bästa grejer: Att söka på något viktigt i erfarna läraren Anne-Marie Körlings blogg och förlora sig i timmar i hennes kloka reflektioner och råd.

Hur du skapar motivation: Genom att stoffet är relevant för elevens egna liv och eleven har valfrihet i arbetet, bland annat.

Hur du skapar lust att läsa och lära: Genom att visa din egen lust och dela med dig av text, bland annat.

Hur du kan arbeta för att nå alla elever, skapa en undervisning för alla: Genom samtal och gott om material och övningar att välja på, bland annat.

2016-10-04

Det ALLA borde veta om ADHD

Visste du att koncentrationssvårigheterna i adhd inte handlar om att man aldrig kan fokusera, utan att man har svårt att reglera koncentrationen och välja att fokusera på det som är viktigt, även om det inte är så stimulerande?

‪‪Visste du att adhd kanske främst handlar om att man inte får saker gjort? För att leva ett självständigt liv behöver du kunna förstå, planera och göra det som behövs. Du kan ha en hög intelligens, förstå jättebra och veta jättemycket, till och med lyckas planera bra, särskilt med strategier, kanske visuella hjälpmedel. Men du kan ändå ha problem med att få saker gjort: Svårt att komma igång, svårt att hålla igång arbetet, svårt att slutföra.

Visste du att hyperaktivitet är ett tecken på att man är trött, inte pigg? Visste du att flickors och pojkars hyperaktivitet ofta ser olika ut; flickor gör ofta små rörelser med händer och fötter, som inte stör i skolan lika mycket som många pojkars stora rörelser?

2016-09-27

Goda exempel på anpassningar för särskilt begåvad elev


Goda exempel är ju ofta värdefullt, så varsågod, en konkret lista med anpassningar som en skola har gjort för en högkänslig filur på 10 år:

9 olika matematikböcker för naturmatte gymnasiet. Pedagog ringde Liber och sa att hon hade en särbegåvad elev i åk 5 men inte hade nån aning om hur snabbt han jobbade, vart han låg eller om han skulle gilla böckerna och att skolan inte hade råd att köpa massor av olika böcker eftersom det är en mellanstadieskola. Liber skickade böckerna gratis!

i åtgärdsplan står att han inte behöver repetera något han visat att han kan.

i engelska får han hoppa över saker i boken han tycker är för lätt. Detta sker i samråd med läraren som är mycket lyhörd.

filuren får visa vad han kan muntligt om han vill.



2016-09-15

Ta hjälp tidigt av Specialpedagogiska skolmyndigheten – mejla eller ring om råd!


Utdrag ur intervjun i Lärarnas nyheter:

Den pedagogik som är nödvändig för vissa elever är bra för alla. Det menar Specialpedagogiska skolmyndighetens chef Greger Bååth. [Han] välkomnar regeringens specialpedagogiklyft som ska kompetensutveckla verksamma lärare. Men även lärarstudenter borde bli bättre förberedda för barns olika behov — så att det inte blir en chock när de möter sin första heterogena elevgrupp.

–Lärarutbildningen måste förmedla perspektivet att olikheter är en tillgång.

I våras startade ni »Fråga en rådgivare« – en tjänst där lärare kan få specialpedagogiskt stöd i sin klassrumsvardag via mejl, telefon och snart även chatt. Ert egna lilla lyft för vanliga lärare?


2016-09-14

Ge barnen en positiv bild av varandras styrkor

Så här skriver en glad förälder, vars son är accepterad och sedd som han är:

"Utvecklingssamtal idag och efteråt berättar resurspedagogen om en sån där stund som hon önskat att hon kunde filmat. Böckerna som beställts till min son i åk 5 hade äntligen kommit och han var själaglad. Ett par klasskamrater hade nyfiket fått kika i dem och konstaterat att de inte förstod någonting. Senare, under lunchen, hade en av dem sagt: "Men om du ska ha de där böckerna måste du ju byta klass och flytta upp flera årskurser!" Min son hade svarat "Det går absolut inte! Jag är ju helt i otakt. Socialt ligger jag ju flera år efter er. Så jag behöver er!" Någon hade klappat honom på huvudet och sagt: "Vi vet att du behöver oss." Resurspedagogen berättade att barnen log mot varandra och det var en så varm stämning.

Just nu tänker jag att det inte behöver vara så svårt för skolorna. Lär känna, lyssna på och respektera våra barn för vilka de är. Förmedla till de andra i klassen att också särbegåvade barn  (och alla andra som är annorlunda) är viktiga, att de bidrar, att olika är bra och roligt. Men FRAMFÖRALLT så hjälper vi varandra, allihop."

2016-09-12

Missa inte eventuell adhd – särbegåvning kan maskera den

Ett barn som har hög begåvning kan också ha en funktionsnedsättning (eller flera). Men svårigheterna kan vara maskerade, genom att barnet kompenserar för sina svårigheter med strategier med hjälp av sin begåvning och kognitiva kapacitet.

På ett sätt kan man säga att kärnan i adhd inte alls är hyperaktivitet, utan att man har svårt att välja vad man fokuserar på, och svårt att få rätt saker gjorda. Personer med adhd kan absolut superfokusera på vissa saker, men de har svårt att styra om sitt fokus.

Adhd ser inte ut på samma sätt hos alla barn, särskilt inte mellan typiska flickor och typiska pojkar. Hyperaktiva pojkar brukar göra stora synliga rörelser, flickor gör oftare små rörelser som att pilla med hår eller pennor, röra på fötterna eller kroppen, kanske främst dagdrömma och vara hyperaktiv i tanken. Det är dessutom skillnad i förväntningarna och de sociala koderna för flickor och pojkar, därför kan lärare ha mycket svårare att se att en flicka har svårigheter med koncentrationen. (Självklart finns det också pojkar som inte har stora rörelser osv.) Se mer via länkarna längre ner!

Men funktionsnedsättningen är lika viktig att ta på allvar, även om barnet inte stör i skolan!

Koncentrationssvårigheter och överaktivitet tar massor med energi. Det kan bli mycket svårt att göra skoluppgifterna. Man kan få mindre ork att stå ut med stress, ljud och distraktioner. Man kan bli känsligare. Barnet kan också klara sig i skolan men få utbrott och hyperaktivitet hemma. 

2016-09-07

SKLs handlingsplan för begåvade elever – nu även för barn i förskolan

Nu har SKL uppdaterat sin handlingsplan för att bemöta begåvade barn. De förtydligar i den nya versionen hur barn i förskolan kan mötas. Elisabet Mellroth från Karlstad har bidragit.

Detta uppmärksammas i artiklar hos följande:
  • Ekot Sveriges Radio, som även har ett ljudinslag
SVT     SvD    Aftonbladet


Och det hänger gott ihop med Lärarnas nyheters artikel om begåvade barns behov häromdagen.

2016-09-01

Huvudmännen måste bli bättre på att ta ansvar för skolans kvalitet – Skolinspektionen

Så här skriver Skolinspektionen:

Samverkan mellan lärare och rektorer som bedriver ett aktivt pedagogiskt ledarskap är avgörande för såväl undervisningens kvalitet som tryggheten i en skola. Hela skolan har ett ansvar för det som händer i varje klassrum och utanför klassrummen. Vi måste tillsammans arbeta för en skola som kan möta 6-åringarna i deras tillförsikt och lust att lära och håller den vid liv hos 15- åringarna, i stället för att bli en plats för växande besvikelse. Vi behöver arbeta tillsammans för en skola som lyckas med det som är en av dess viktigaste uppgifter – att tillvarata och utveckla varje barns och elevs potential. --- 

Skolinspektionen: Många huvudmän behöver bli bättre

Ansvaret för att skolorna har förutsättningar att leva upp till skollagens krav ligger ytterst hos skolornas huvudmän. Hos varannan huvudman för grundskola fann Skolinspektionen brister kopplade till förutsättningarna för utbildningen vid skolorna. ---


2016-08-27

Var är eleven, och är den på väg nånstans? Tankar om bedömning, mindset och intelligens.

Det är så intressant att psykologiprofessionen är helt överens om att IQ är till största delen medfött och statiskt och har stor inverkan på min förmåga, SAMTIDIGT som trenden inom pedagogikprofessionen är att man ska se begåvning och förmåga och till och med intelligens som något påverkansbart. 

Jag tror att trenden som bygger på Dwecks budskap, att det är bättre att ha ett growth mindset än ett fixed mindset, kan leda till både bra och dåliga saker för de begåvade eleverna.

2016-08-26

Fånga direkt upp de som redan kan!

Visste du att det kan kännas svårt att lösa en för lätt uppgift? Visste du att en för svår uppgift kan vara det bästa för att väcka motivationen?

Mjukstarter och vänta-och-se kan vara oerhört riskabelt. Det kan gå fort för ett barn att börja känna sig fel, känna att skolan är fel, känna att det inte går att vara där.

Men bara ett förklarande samtal med pedagogen kan göra all skillnad i världen. 

Så här skriver en förälder:

2016-08-25

Skolstarten – känns det inte helt hundra? Läs på här.

Jaha så var vi igång igen med ett nytt skolår.  Har du, som jag, lite oro i magen? 

Har du ett barn, eller en elev, där du undrar om något behöver ändras, eller läggas till? 

Här har jag samlat material som kan vara bra att läsa på och diskutera tillsammans, skola och föräldrar.

2016-08-23

Färska föreläsningar av forskare – heldag i Karlstad om särskild begåvning – särbegåvning

I fredags stod bland andra Roland S Persson och Attila Szabo på scen i Karlstad och föreläste om hur vi bättre kan möta de särskilt begåvade barnen. Även experter från Skottland och Tyskland föreläste – på bilden ser du Marianne Nolte från Hamburgs universitet. Föreläsningarna kan du titta på i efterhand på följande sida:

Pedagog Värmland – Om särskilt begåvade elever



Så här berättar en deltagare:

"Tidigt på fredagsmorgonen ...

2016-08-22

Synliggör lärandet för de högt begåvade

När man har lätt att lära, förstår man inte alltid att man lär sig. Man bara suger i sig fakta och kunskaper som i osmos. Internaliserar. Analyserna och uträkningarna av mattetalen går så fort att man inte alls kan förklara vilka steg man gick igenom.

Många högt begåvade tror att de är dåliga. Att de inte kan något. Att de inte lär sig något. När de faktiskt gör det.

Gör lärandet synligt!

För att lösa det här problemet behöver alla vuxna visa barnen vad lärandet är och kan vara. Vi behöver hela tiden påtala: Se, nu lärde du dig det där! Se, nu har du tränat och blivit bättre på det där! Se, nu tog du A och kombinerade med B och lyckades komma fram till C!

Självklart kan vi också ge barnen modeller för lärandet och sedan be dem själva reflektera och komma på vad de har lärt sig.

Då bygger vi självkänsla och stolthet. Det bidrar till att lektionerna känns meningsfulla.

Jag hittade en blogg med konkreta exempel

Forskaren och läraren Johan Alm arbetar för att synliggöra lärandet på flera olika sätt, bland annat tipsar han om hur du kan arbeta med bra motiverande mål, tydliga mål, matriser, progression och formativ bedömning.



* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Skolpsykolog Anita Kullander har också skrivit en reflektion om att lära sig att lära sig.

Kanske du vill läsa fler av de undervisningstips jag har samlat här i bloggen? Eller kanske vill du besöka en annan värdefull blogg, Aspeflo som bland annat skriver om anpassningar och inkludering.

2016-08-20

Förskoleklass – en katastrof för de begåvade barnen?

Gång på gång hör jag berättelser som gör mig förtvivlad. De handlar om förskoleklassen.

5-åringar som LÄNGTAT efter att börja skolan, och så hamnar de i förskoleklass och blir förtvivlade efter bara några dagar eller timmar. 

2016-07-08

Nya riktlinjer för prövning – rätt att tenta av ämnen

En elev i grundskolan som vill ha betyg utifrån kunskapskraven i slutet av årskurs 9, tidigare än vårterminen i årskurs 9, har rätt att genomgå prövning.

Om en sådan prövning har gjorts och eleven har fått lägst betyget E är det inte obligatoriskt för eleven att närvara vid undervisning i ämnet.

Allt i detta inlägg är taget rakt ur Skolverkets nya riktlinjer för prövning.

2016-06-30

"Alla rätt" är ett jättedåligt resultat.

Elever måste få med sig det som behövs för att klara sig i livet. Den som ofta får alla rätt, är troligen rejält sviken av skolan.

Alla rätt betyder att du kan mer än det du får visa upp.
Alla rätt betyder att du inte får träna på att möta motgångar.


2016-06-28

Skolan ska variera undervisningen till varje elevs nivå – Skolinspektionen

Så här skriver Skolinspektionen: "Skollagen och läroplanen för grundskolan uttrycker tydligt vikten av att undervisningen tar utgångspunkt i varje elevs förutsättningar, behov, erfarenheter och tänkande. Och att läraren stärker elevens vilja att lära. ---

Varje skola måste arbeta med olika inlärningsmetoder och låta eleverna utvecklas i olika takt och riktning. Läraren måste möta eleven där han eller hon befinner sig i sin kunskapsutveckling. ---


Relation och individuell anpassning ger framgång i undervisningen – forskning från Skolinspektionen


"Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder:
  • Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verk­tyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. 
  • Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt. 
  • Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera under­ visningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter. 
  • Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. 
  • Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i under­ visningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka. 

2016-06-06

Elevhälsans uppgifter enligt Skolverket

Hur ska elevhälsan – specialpedagoger osv. – bidra till elevernas hälsa? Här följer lite klipp ur Skolverkets vägledning för elevhälsan från 2014:


2016-06-02

Hur vet vi vilka som är särbegåvade? – Screening, iq-tester, prestation, kännetecken

Särbegåvning = en begåvning som ligger långt till höger på normalfördelningskurvan = en ovanligt hög förmåga. Jag bedömer att det mest relevanta synsättet är att särbegåvning = hög iq, och att särbegåvade = de 2–3 procent som har högst iq. Moderna iq-tester är konstruerade för att så väl som möjligt mäta g, alltså personens generella intelligens, som inte är knuten till till exempel matematisk eller verbal förmåga, utan kan ses som personens paraplyförmåga.

Varför säger vi inte bara det då, att särbegåvning = hög iq? Det tror jag har flera orsaker.


2016-05-27

Börja skolan – hoppa över förskoleklass – hitta rätt klass och lärare

Ska femåringen gå på förskola, i förskoleklass, i ettan? Hur ska man tänka när man väljer skola, grupp och startår? Följande är mina råd om att börja skolan, efter mina och bekantas erfarenheter.

Det viktigaste är att hitta rätt pedagog. Har barnet en vän eller flera i en viss åldersgrupp så kan det också vara ett starkt argument för att välja den gruppen. Men det måste, oavsett gruppen, vara en lärare som bemöter barnet på rätt sätt; det räcker inte med vänner.

När barnet är 4–5 år, se till att skapa kontakt med ansvarspedagoger och rektorer för de möjliga grupperna. Det behöver finnas helst 2–3 personer som GILLAR ett utmanande barn.

Fråga dem hur de brukar jobba med barn som kan massor redan, och lär sig snabbt. Även barn som ifrågasätter det mesta och är intensiva.


2016-05-25

Pedagogisk kartläggning är grunden - tänk så här - steg för steg

Vilka steg behöver ni ta för att komma framåt? Vart ska ni?
Syftet med den pedagogiska kartläggningen är att ringa in vad barnet behöver för att lära sig. Detta kan ni sedan göra mer av, och på så sätt skapa bra förutsättningar för barnet att träna på och lära sig det som behövs.

När fungerar lärandet bra? Vilka situationer fungerar bra? Vilken undervisning och vilket stöd fungerar bra? Vilka situationer är svåra? Vilket stöd fungerar då? Vad är barnet bra på, vad är roligt och motiverande?

2016-05-13

Särbegåvning eller autism? Eller båda?

Nu är det många som skriver att när särbegåvning beskrivs så låter det precis som autism. Men jag ser det som två helt olika saker. Ungefär som att säga att äpplen är samma sak som att cykla. Jag skulle vilja försöka reda ut vad som är vad. (Eller, egentligen, tycker jag vi ska prata mer om vad vi ska göra, och inte om vad saker och ting är eller inte. Men det är en annan diskussion.)

Nu är inte jag expert på autism, men en som har mycket kunskap är Tina Wiman, och hon skriver bland annat så här:
"Jag kan faktiskt inte ens se hur man med kunskap skulle kunna förväxla autistiska drag i stor omfattning med hög begåvning. De sociala svårigheter som särbegåvade möter – och som är väldigt verkliga och väl belagda – handlar inte om ömsesidighet, anknytning eller samspel. ---
Man får inte en begränsad theory of mind, svårigheter med ömsesidigt samspel, bristande central koherens eller svårigheter med en jämn minnesupphämtning (det sista är dock lite tveksamt, det kan nog vara möjligt faktiskt) av begåvning. Dvs det som vi idag tror att autism består av.

2016-04-18

Prata som en giraff – minska bråken – non violent communication – giraffspråket

a) "När jag ser disk lämnad på bordet känner jag mig ledsen. Jag skulle vilja att bordet är tomt när man går. Jag behöver känna att vi hjälps åt hemma att hålla rent. Kan du tänka dig att plocka in din disk i diskmaskinen?"

b) "Du ställer aldrig in din disk i diskmaskinen!"

Vilket av uttryckssätten har störst chans att leda till ett positivt samarbete – a eller b?

Metoden för att prata med jag-budskap, och söka samförstånd utifrån behov och önskemål, kallas non violent communication eller giraffspråket.

Det är ett sätt att metodiskt och ödmjukt påbörja en dialog om något man vill förändra. I metoden ingår också att man lyssnar och bekräftar lika sakligt.

Det fungerar.

Redan de gamla grekerna kunde principerna för att övertyga: Du behöver hitta rätt balans mellan etos, patos och logos, dvs. du behöver inge förtroende, väcka rätt känslor och ge övertygande fakta. Men du kan alltid välja mellan piska och morot. Det är klart att du ofta kan hota och straffa folk till att göra som du vill – men vad händer då med relationen, förtroendet, känslorna? Bådas behov av att känna trygghet, närhet och respekt?

Med giraffspråket har du verktyget att nå fram med dina behov och önskemål utan att bli hotfull. Därmed minimerar du risken att den andre går i försvarsställning.

Läs gärna mer här:

Dessa råd hänger ihop väl även med 

(Varför giraff? För att giraffen har ett stort hjärta, och en lång hals som ger överblick.)


2016-03-30

Ingen motivation? VARFÖR?

På Livets bilder finns en användbar bild att utgå från, om du stöter på ett barn som har bristande motivation inför skolan.

Lösningen är sällan att säga åt barnet att skärpa sig. Lösningen är ofta att de vuxna tar ansvaret för att ta reda på VARFÖR barnet inte känner motivation, och åtgärdar det egentliga problemet.

Se vad du tycker! Lata elever utan motor? på bloggen Livets bilder

2016-03-28

Så differentierar du undervisningen – alla elever vinner

Följande kommer ur amerikanska och australiska riktlinjer för hur högt begåvade elever ska undervisas.

Det är en utmaning för läraren att ta fram lärandeinnehåll som är tillräckligt utmanande och sammanhängande för elever som är högt begåvade. Resultatet är dock väl värt ansträngningen. Differentierad undervisning ger välutbildade, kunniga elever som har varit tvungna att arbeta mycket hårt, har bemästrat en betydande mängd kunskap och kan tänka klart och kritiskt om den kunskapen. Att uppnå dessa resultat för en elev eller för ett klassrum fullt av elever som är begåvade kommer att producera höga nivåer av tillfredsställelse, inte bara för eleverna, utan också för den lärare som är villig att åta sig uppdraget.


2016-03-26

Bryr du dig om mitt barn? En irländsk mammas berättelse.

Översatt från Irish Times
Vad skulle du säga, om jag berättade att mitt barn har särskilda behov i skolan? Vad skulle du tänka? Skulle du få en sympatisk min, lägga handen på min arm och visa förståelse?

Vad skulle hända om jag då berättade, att mitt barns särskilda behov är att hon är ovanligt högt begåvad och har en IQ på 140? Skulle din sympati plötsligt försvinna?

2016-03-19

För deprimerade barn

Följande kommer från Region Skånes vårdplan

Behandling av depression hos barn och ungdomar 

---
Depression ska ges hög prioritet och behandling ska därför påbörjas utan dröjsmål.

Den barnpsykiatriska behandlingen ska innehålla olika slag av behandlingar, anpassade till barnet/ungdomen och dess familj. Oftast behöver den innehålla råd och stöd, information, familjesamtal/terapi, individual- eller gruppterapi.

Farmakologisk behandling av sömnstörning kan bli aktuell tidigt i kontakten och detta gäller

2016-02-26

Bättre möten – så här kan ni göra

Har du varit på ett frustrerande möte någon gång? Kanske lärare och föräldrar träffas för att diskutera barnets behov och beteende?

Petra Krantz Lindgren har skrivit en mycket bra "checklista" för bra möten med tre steg att följa. Håll er till dessa steg, slint inte av dem, så kommer mötet att leda framåt.