2016-08-25

Skolstarten – känns det inte helt hundra? Läs på här.

Jaha så var vi igång igen med ett nytt skolår.  Har du, som jag, lite oro i magen? 

Har du ett barn, eller en elev, där du undrar om något behöver ändras, eller läggas till? 

Här har jag samlat material som kan vara bra att läsa på och diskutera tillsammans, skola och föräldrar.

2016-08-23

Färska föreläsningar av forskare – heldag i Karlstad om särskild begåvning – särbegåvning

I fredags stod bland andra Roland S Persson och Attila Szabo på scen i Karlstad och föreläste om hur vi bättre kan möta de särskilt begåvade barnen. Föreläsningarna kan du titta på i efterhand på följande sida:

Pedagog Värmland – Om särskilt begåvade elever

2016-08-22

Synliggör lärandet för de högt begåvade

När man har lätt att lära, förstår man inte alltid att man lär sig. Man bara suger i sig fakta och kunskaper som i osmos. Internaliserar. Analyserna och uträkningarna av mattetalen går så fort att man inte alls kan förklara vilka steg man gick igenom.

Många högt begåvade tror att de är dåliga. Att de inte kan något. Att de inte lär sig något. När de faktiskt gör det.

Gör lärandet synligt!

För att lösa det här problemet behöver alla vuxna visa barnen vad lärandet är och kan vara. Vi behöver hela tiden påtala: Se, nu lärde du dig det där! Se, nu har du tränat och blivit bättre på det där! Se, nu tog du A och kombinerade med B och lyckades komma fram till C!

Självklart kan vi också ge barnen modeller för lärandet och sedan be dem själva reflektera och komma på vad de har lärt sig.

Då bygger vi självkänsla och stolthet. Det bidrar till att lektionerna känns meningsfulla.

Jag hittade en blogg med konkreta exempel

Forskaren och läraren Johan Alm arbetar för att synliggöra lärandet på flera olika sätt, bland annat tipsar han om hur du kan arbeta med bra motiverande mål, tydliga mål, matriser, progression och formativ bedömning.



* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Skolpsykolog Anita Kullander har också skrivit en reflektion om att lära sig att lära sig.

Kanske du vill läsa fler av de undervisningstips jag har samlat här i bloggen? Eller kanske vill du besöka en annan värdefull blogg, Aspeflo som bland annat skriver om anpassningar och inkludering.

2016-08-20

Förskoleklass – en katastrof för de begåvade barnen?

Gång på gång hör jag berättelser som gör mig förtvivlad. De handlar om förskoleklassen.

5-åringar som LÄNGTAT efter att börja skolan, och så hamnar de i förskoleklass och blir förtvivlade efter bara några dagar eller timmar. 

2016-07-08

Nya riktlinjer för prövning – rätt att tenta av ämnen

En elev i grundskolan som vill ha betyg utifrån kunskapskraven i slutet av årskurs 9, tidigare än vårterminen i årskurs 9, har rätt att genomgå prövning.

Om en sådan prövning har gjorts och eleven har fått lägst betyget E är det inte obligatoriskt för eleven att närvara vid undervisning i ämnet.

Allt i detta inlägg är taget rakt ur Skolverkets nya riktlinjer för prövning.

2016-06-30

"Alla rätt" är ett jättedåligt resultat.

Elever måste få med sig det som behövs för att klara sig i livet. Den som ofta får alla rätt, är troligen rejält sviken av skolan.

Alla rätt betyder att du kan mer än det du får visa upp.
Alla rätt betyder att du inte får träna på att möta motgångar.


2016-06-28

Skolan ska variera undervisningen till varje elevs nivå – Skolinspektionen

Så här skriver Skolinspektionen: "Skollagen och läroplanen för grundskolan uttrycker tydligt vikten av att undervisningen tar utgångspunkt i varje elevs förutsättningar, behov, erfarenheter och tänkande. Och att läraren stärker elevens vilja att lära. ---

Varje skola måste arbeta med olika inlärningsmetoder och låta eleverna utvecklas i olika takt och riktning. Läraren måste möta eleven där han eller hon befinner sig i sin kunskapsutveckling. ---


Relation och individuell anpassning ger framgång i undervisningen – forskning från Skolinspektionen


"Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder:
  • Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verk­tyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. 
  • Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt. 
  • Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera under­ visningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter. 
  • Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. 
  • Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i under­ visningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka. 

2016-06-06

Elevhälsans uppgifter enligt Skolverket

Hur ska elevhälsan – specialpedagoger osv. – bidra till elevernas hälsa? Här följer lite klipp ur Skolverkets vägledning för elevhälsan från 2014:


2016-06-02

Hur vet vi vilka som är särbegåvade? – Screening, iq-tester, prestation, kännetecken

Särbegåvning = en begåvning som ligger långt till höger på normalfördelningskurvan = en ovanligt hög förmåga. Jag bedömer att det mest relevanta synsättet är att särbegåvning = hög iq, och att särbegåvade = de 2–3 procent som har högst iq. Moderna iq-tester är konstruerade för att så väl som möjligt mäta g, alltså personens generella intelligens, som inte är knuten till till exempel matematisk eller verbal förmåga, utan kan ses som personens paraplyförmåga.

Varför säger vi inte bara det då, att särbegåvning = hög iq? Det tror jag har flera orsaker.


2016-05-27

Börja skolan – hoppa över förskoleklass – hitta rätt klass och lärare

Ska femåringen gå på förskola, i förskoleklass, i ettan? Hur ska man tänka när man väljer skola, grupp och startår? Följande är mina råd om att börja skolan, efter mina och bekantas erfarenheter.

Det viktigaste är att hitta rätt pedagog. Har barnet en vän eller flera i en viss åldersgrupp så kan det också vara ett starkt argument för att välja den gruppen. Men det måste, oavsett gruppen, vara en lärare som bemöter barnet på rätt sätt; det räcker inte med vänner.

När barnet är 4–5 år, se till att skapa kontakt med ansvarspedagoger och rektorer för de möjliga grupperna. Det behöver finnas helst 2–3 personer som GILLAR ett utmanande barn.

Fråga dem hur de brukar jobba med barn som kan massor redan, och lär sig snabbt. Även barn som ifrågasätter det mesta och är intensiva.


2016-05-25

Pedagogisk kartläggning är grunden - tänk så här - steg för steg

Vilka steg behöver ni ta för att komma framåt? Vart ska ni?
Syftet med den pedagogiska kartläggningen är att ringa in vad barnet behöver för att lära sig. Detta kan ni sedan göra mer av, och på så sätt skapa bra förutsättningar för barnet att träna på och lära sig det som behövs.

När fungerar lärandet bra? Vilka situationer fungerar bra? Vilken undervisning och vilket stöd fungerar bra? Vilka situationer är svåra? Vilket stöd fungerar då? Vad är barnet bra på, vad är roligt och motiverande?

2016-05-13

Särbegåvning eller autism? Eller båda?

Nu är det många som skriver att när särbegåvning beskrivs så låter det precis som autism. Men jag ser det som två helt olika saker. Ungefär som att säga att äpplen är samma sak som att cykla. Jag skulle vilja försöka reda ut vad som är vad. (Eller, egentligen, tycker jag vi ska prata mer om vad vi ska göra, och inte om vad saker och ting är eller inte. Men det är en annan diskussion.)

Nu är inte jag expert på autism, men en som har mycket kunskap är Tina Wiman, och hon skriver bland annat så här:
"Jag kan faktiskt inte ens se hur man med kunskap skulle kunna förväxla autistiska drag i stor omfattning med hög begåvning. De sociala svårigheter som särbegåvade möter – och som är väldigt verkliga och väl belagda – handlar inte om ömsesidighet, anknytning eller samspel. ---
Man får inte en begränsad theory of mind, svårigheter med ömsesidigt samspel, bristande central koherens eller svårigheter med en jämn minnesupphämtning (det sista är dock lite tveksamt, det kan nog vara möjligt faktiskt) av begåvning. Dvs det som vi idag tror att autism består av.

2016-04-18

Prata som en giraff – minska bråken – non violent communication – giraffspråket

a) "När jag ser disk lämnad på bordet känner jag mig ledsen. Jag skulle vilja att bordet är tomt när man går. Jag behöver känna att vi hjälps åt hemma att hålla rent. Kan du tänka dig att plocka in din disk i diskmaskinen?"

b) "Du ställer aldrig in din disk i diskmaskinen!"

Vilket av uttryckssätten har störst chans att leda till ett positivt samarbete – a eller b?

Metoden för att prata med jag-budskap, och söka samförstånd utifrån behov och önskemål, kallas non violent communication eller giraffspråket.

Det är ett sätt att metodiskt och ödmjukt påbörja en dialog om något man vill förändra. I metoden ingår också att man lyssnar och bekräftar lika sakligt.

Det fungerar.

Redan de gamla grekerna kunde principerna för att övertyga: Du behöver hitta rätt balans mellan etos, patos och logos, dvs. du behöver inge förtroende, väcka rätt känslor och ge övertygande fakta. Men du kan alltid välja mellan piska och morot. Det är klart att du ofta kan hota och straffa folk till att göra som du vill – men vad händer då med relationen, förtroendet, känslorna? Bådas behov av att känna trygghet, närhet och respekt?

Med giraffspråket har du verktyget att nå fram med dina behov och önskemål utan att bli hotfull. Därmed minimerar du risken att den andre går i försvarsställning.

Läs gärna mer här:

Dessa råd hänger ihop väl även med 

(Varför giraff? För att giraffen har ett stort hjärta, och en lång hals som ger överblick.)


2016-03-30

Ingen motivation? VARFÖR?

På Livets bilder finns en användbar bild att utgå från, om du stöter på ett barn som har bristande motivation inför skolan.

Lösningen är sällan att säga åt barnet att skärpa sig. Lösningen är ofta att de vuxna tar ansvaret för att ta reda på VARFÖR barnet inte känner motivation, och åtgärdar det egentliga problemet.

Se vad du tycker! Lata elever utan motor? på bloggen Livets bilder

2016-03-28

Så differentierar du undervisningen – alla elever vinner

Följande kommer ur amerikanska och australiska riktlinjer för hur högt begåvade elever ska undervisas.

Det är en utmaning för läraren att ta fram lärandeinnehåll som är tillräckligt utmanande och sammanhängande för elever som är högt begåvade. Resultatet är dock väl värt ansträngningen. Differentierad undervisning ger välutbildade, kunniga elever som har varit tvungna att arbeta mycket hårt, har bemästrat en betydande mängd kunskap och kan tänka klart och kritiskt om den kunskapen. Att uppnå dessa resultat för en elev eller för ett klassrum fullt av elever som är begåvade kommer att producera höga nivåer av tillfredsställelse, inte bara för eleverna, utan också för den lärare som är villig att åta sig uppdraget.


2016-03-26

Bryr du dig om mitt barn? En irländsk mammas berättelse.

Översatt från Irish Times
Vad skulle du säga, om jag berättade att mitt barn har särskilda behov i skolan? Vad skulle du tänka? Skulle du få en sympatisk min, lägga handen på min arm och visa förståelse?

Vad skulle hända om jag då berättade, att mitt barns särskilda behov är att hon är ovanligt högt begåvad och har en IQ på 140? Skulle din sympati plötsligt försvinna?

2016-03-19

För deprimerade barn

Följande kommer från Region Skånes vårdplan

Behandling av depression hos barn och ungdomar 

---
Depression ska ges hög prioritet och behandling ska därför påbörjas utan dröjsmål.

Den barnpsykiatriska behandlingen ska innehålla olika slag av behandlingar, anpassade till barnet/ungdomen och dess familj. Oftast behöver den innehålla råd och stöd, information, familjesamtal/terapi, individual- eller gruppterapi.

Farmakologisk behandling av sömnstörning kan bli aktuell tidigt i kontakten och detta gäller

2016-02-26

Bättre möten – så här kan ni göra

Har du varit på ett frustrerande möte någon gång? Kanske lärare och föräldrar träffas för att diskutera barnets behov och beteende?

Petra Krantz Lindgren har skrivit en mycket bra "checklista" för bra möten med tre steg att följa. Håll er till dessa steg, slint inte av dem, så kommer mötet att leda framåt.


2016-02-24

Viktig bok om begåvade barn – nu på svenska

Nu äntligen kommer den svenska översättningen av Linda Kreger Silvermans utmärkta Giftedness 101 i Psychology 101-serien. På svenska heter den Särskilt begåvade barn och släpps inom kort.

Silverman anser att det bör vara psykologkåren som äger frågan om de begåvade barnen, eftersom deras psykiska hälsa är helt beroende av rätt bemötande. Det bör alltså inte vara pedagogerna och skolan som äger frågan. Detta känner jag igen även från mitt samtal med Susan Fischer vid Johns Hopkins university, som leder deras lärarutbildnings inriktning mot att undervisa högt begåvade.

2016-02-13

Glöm inte höja blicken ibland.

Var snäll mot dig själv. Döm inte andra.

Här är 25 råd om livet, som är riktigt bra att komma ihåg. Dem ska jag försöka inpränta i mina barn.


2016-02-06

Prestationsångest? Tips!

Lider du eller ditt barn av prestationsångest? På följande sidor finns tips och övningar som kanske kan hjälpa. Försök i första hand gå från negativa tankar till neutrala tankar – det är svårt att gå direkt till positiva.

Läraren Anna Arvstens föreläsning på Brainchild: Hjälp mot prestationsångest (film och text)

Liria Ortiz på Psykologiguiden: tankeövningar mot prestationsångest

Studenthälsan: frågor för att tänka nytt om dina tankar, krav och rädslor

Bup: Tips mot prestationsångest, text om orsakerna

URs app Klara livet med övningar för att må bättre

Åså lite på engelska:


Vuxnas bemötande kan bygga eller rasera ett barns självkänsla – Beppes berättelse

Beppe Singer, programledare för Hjärnkontoret och utnämnd till Årets folkbildare, läser upp sitt "manifest" där han tackar sina engagerade lärare.

Han berättar om sin skoltid, hur en lärares bemötande ledde till att han blev säker på att han var värdelös, och hur sedan en annan lärares bemötande ledde till att han kunde tro på sig själv igen. En mycket gripande berättelse.

Du kan se Beppe läsa upp berättelsen på Facebook, eller så kan du läsa berättelsen hos Skolvåren.


2016-01-29

Att föräldra lågaffektivt – varför?

"Varför tillrättavisade jag inte Mathilda, frågar sig nu vän av ordning?" skriver Tina i sin blogg, och svarar sedan på frågan. Hennes poäng bottnar i det Bo Hejlskov Elvén sa i teve igår:

"Barn lär sig ingenting av att vi tillrättavisar dem. De lär sig ingenting av att vi straffar dem. Barn lär sig av att lyckas."


Och det är vi vuxna som måste se till att de kan lyckas. Det är vårt ansvar. Det är vårt ansvar.

Du får handfasta råd i Tinas och Bos bok Barn som bråkar.

Det finns en sammanfattning här på bloggen om lågaffektivt bemötande.

Om du har ett barn som är snabbtänkt, talangfullt, utmanande, kan du troligen hitta råd även i Linda Kreger Silvermans Särskilt begåvade barn.

Vill du läsa vidare här på bloggen kan du börja med mina råd till skolan om begåvade utmanande barn.

Arga barn – 3 steg mot en lösning – Ross Greene – collaborative problem solving

Här nedan kan du läsa ett utdrag ur en läsvärd text: Ross Greene i SvD om sin metod att bemöta barn som får utbrott, med hjälp av plan A, B och C.

– Många försöker vara tydliga auktoriteter och ”visa vem som bestämmer”, men sådana skarpa tillsägelser triggar snarare fram utbrott. Att försöka motivera de explosiva barnen att uppföra sig väl genom bestraffning eller belöning, har inte heller någon större effekt. Deras beteenden beror ju inte på bristande motivation, utan på en oförmåga.

2016-01-23

Bo Hejlskovs bästa blogginlägg – lågaffektivt bemötande

Psykologen Bo Hejlskov:

"jag har upptäckt att man, när man får en parkeringsbot kan ta två olika ståndpunkter kring det:

- Man kan välja att se det som en konsekvens av att man ställt bilen fel.
- Man kan välja att se det som en konsekvens av att parkeringsvakten är en idiot.

Tar man första ståndpunkten finns det stor chans att man ställer bilen annorlunda dagen efter. Då får man inga fler parkeringsböter på ett tag. --- Bara genom att ta ansvar kan man påverka. Bara när vi letar efter hur vi kan ändra på en situation kan vi ändra situationen."


Bo Hejlskov är en konstruktiv positiv psykolog som ger rekommendationer om lågaffektivt bemötande, utifrån vad som faktiskt fungerar för de 2–5 procent av barn och personer som är de mest svåra att hantera och bemöta. Här är de texter från hans blogg som jag tycker är de viktigaste. Tänk om alla lärare levde detta varje dag. (Och tänk om jag själv lyckades också, som förälder ...)

2016-01-21

Lärare: "Utmana alla – så kommer du se vilka som behöver ännu mer"

Så här säger Henrik Petersson som undervisar på Hvitfeldtska gymnasiets spetsutbildning i matematik:

–När man har en särskilt begåvad elev bör man tänka ett steg längre.

– Det bästa är om man kan bredda eleven på den nivå hen befinner sig, och inte rusa fram kurs efter kurs. Högsta betyg är inte ett kvitto på att man som lärare fullt lyckats i arbetet med en särskilt begåvad elev. Det är ju elevens fulla potential vi ska utveckla, samt stimulera lust till fortsatt lärande, inte bara få hen att gå igenom skol- och kurssystemet med bra betyg eller så fort som möjligt. Ett tips är att erbjuda alla elever lite extra i undervisningen, så att de som vill kan utmana sig.

2016-01-17

IQ är inte något dåligt, orättvist, elitistiskt eller farligt.

Varför tycker så många så illa om iq? Jag har svårt att förstå det. IQ är en siffra av många, som skostorlek eller blodtryck. Alla dessa siffror beror på gener. Vad som händer sedan är en kombination av arv och miljö. 

Kinesiska flickors lindade fötter höll sig korta. Äter du dålig mat riskerar du få problem med blodtrycket. Ett högt iq översätts inte automatiskt till ett högt betyg. Fötter behöver skor i rätt storlek för att må bra, kroppen behöver sund mat och motion för att hjärtat ska må bra, och barn oavsett iq behöver en passande undervisning för att må bra – de behöver träna färdigheter och lära in fakta.

Betyg och prov är förresten, på ett sätt, mycket mer orättvist, ojämlikt och osäkert än iq-tester. Ett bra betyg kräver att du har kunnat göra det lärarna kräver, med de förutsättningar livet och lärarna har gett dig. Då gäller det att inte tappa motivationen eller hamna i konflikt med lärarna. Eller råka få en dålig lärare. Barn med rika eller utbildade föräldrar kan få ett helt annat stöd hemifrån än fattiga barn, som ofta också går i sämre skolor. Oxford och Cambridge har börjat ta in studenter utifrån iq mer än utifrån betyg, eftersom deras efterforskning visar att iq är mer rättvisande för vilka studenter som kommer att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det finns många fler fattiga än rika barn med hög iq, men vilka är det som brukar ha störst chans att komma in på bra universitet – fattiga eller rika? Det här är alltså ett exempel på en situation när iq det rättvisa, det som faktiskt motverkar elitism och klasskillnader.

Hög IQ kan MOTVERKA bra skolresultat - ny engelsk forskning

Hur är det möjligt, att en hög IQ och förmåga kan leda till DÅLIGA resultat i skolan? Detta skriver Anne Favier-Townsend om i sin avhandling.

Om du har ett högt iq, en hög begåvning, en snabb inlärning, betyder det att du är annorlunda än de flesta i din skola.

Det kan leda till att du känner dig fel, eller blir mobbad. Det kan leda till att du blir deprimerad och tappar motivationen.

Den vanliga undervisningens innehåll och tempo passar inte din snabba förmåga. Om skolan inte ger anpassad undervisning riskerar du att börja prestera sämre än du egentligen kan.

2015-12-31

Skolan: Checklista med viktiga saker att göra för begåvade elever

Irland har sedan 2007 riktlinjer för skolor hur de kan arbeta för de begåvade eleverna. Riktlinjerna innehåller följande checklista skolan kan kolla av regelbundet för att se om de gör de viktigaste sakerna – hur ser det ut med detta på er skola?
  1. Skolan har utsett en lärare som ansvarig för arbetet med begåvade elever
  2. Lärarna vet vilka de begåvade eleverna är i varje klass, och känner till hur goda förmågor de har
  3. Lektionsinnehållen är differentierade och passar även begåvade elevers behov