2017-03-19

Psykologutredning – Socialstyrelsens krav – npf begåvning adhd autism – särbegåvning

En del föräldrar vill inte psykologutreda barnet, för att de är oroliga att barnet felaktigt ska få en diagnos.

Sedan 2013 borde risken ha minskat rejält för att felaktiga diagnoser ska sättas vid psykologutredningar. Då kom nämligen Socialstyrelsens konkreta och tydliga riktlinjer för vad som krävs vid en psykologutredning som skolan tar initiativ till. En av författarna är expert på särbegåvning: Stålnacke, som skrev det centrala avsnittet 1:2 i Skolverkets stödmaterial kring särskilt begåvade elever. Nedan följer viktiga utdrag ur Socialstyrelsens riktlinjer. Läs gärna hela texten.

2017-03-12

Föräldrar. Lärare. Se till att vara på samma lag!

En förälder sa i DN häromdagen att vi föräldrar måste sluta att konstant kritisera lärarna. Att vi föräldrar blir ett arbetsmiljöproblem. Att vi ska backa, och låta lärarna göra sitt jobb ifred. Många föräldrar, som upplever att skolan inte gör det den ska, blir provocerade av ett sådant uttalande, och upplever att de måste ligga på för att barnet ska få hjälp. Jag kan hålla med båda sidor. För jag tänker att det här handlar om flera helt olika saker på samma gång.

För det första: engagerade föräldrar behövs. Många föräldrar skulle behöva engagera sig mer än de gör, i skolan och i sina barns skolgång. Föräldrar kan bidra, föräldrar är en viktig pusselbit i sina barns lärande. Men det går att göra på ett positivt och konstruktivt sätt.


2017-03-11

Motivation – så kan lärare arbeta med elevers motivation

Här är lite lästips om motivation!

De 24 julkalendertipsen finns hos Motivationsbyrån.


Skolverket har sammanfattat en forskningsartikel om motivationsstrategier. Ett utdrag:
• Lärarna måste tro på sina elevers förmåga och potential och veta att lärares relationer med och attityder till elever påverkar deras inställning till skolan och lärandet. Om läraren tror att eleven kan lyckas ökar elevers motivation och därmed möjligheten att nå målen.

2017-02-27

Så är det att vara begåvad i den svenska skolan: Ny studie

photos/alyssafilmmaker/3604623659/
Som uppsats på lärarutbildningen F–3 vid Göteborgs universitet har Anna Palm gjort en intervjustudie med 10 särskilt begåvade barn 6–13 år, för att ta reda på mer om hur de har det i skolan.

Jag hoppas att de här barnens beskrivningar av hur de upplever skolan, ska öppna ögonen på fler lärare och rektorer. 

Nedan klipper jag in några utdrag ur uppsatsen.

2017-02-26

Kanske en bra idé att flytta upp en årskurs nu, mitt i terminen?

Uppflytt är jättebra för många högt begåvade elever. För extremt begåvade elever verkar det nästan vara en nödvändighet. Mellan 2 och 5 års uppflytt har visat goda resultat, bland annat i Australien, för de allra högst begåvade.

Eftersom svenska skolan kombinerar enorma mängder repetition, en vilja att vänta in hela klassen och en dålig kunskap om att differentiera, är min bedömning att uppflytt kommer att vara ett oerhört viktigt verktyg för begåvade och snabblärda elever i Sverige under överskådlig tid.

Alla ni som har 6-åringar som lidit sig igenom månaderna i förskoleklassen. Alla ni som har 8-åringar eller 11-åringar eller whatever, som är på väg att tappa orken och lusten. Om skolan är motvillig att flytta upp, kanske det är lättare att få igenom en uppflytt NU, mitt i terminen. I början av terminer är det så mycket annat att tänka på ...

Om 6-åringen får gå 2–3 månader i ettan så räcker det troligen för att kunna gå med den nya klassen till tvåan efter sommaren.

2017-01-28

2e = twice exceptional = både begåvning och svårighet. Metoder finns!

Ungefär 10 procent av alla barn har en svårighet, till exempel dyslexi, adhd, autism eller något annat som kan göra det svårt att lära sig på samma sätt som majoriteten barn.

Även bland barn med särskild begåvning är det alltså 10 procent som SAMTIDIGT har en svårighet.

Detta kallar vi 2e – twice exceptional. Dubbelt särskild, och dubbelriktad begåvningsproblematik, är ord som används ibland på svenska.

Det finns ingen globalt erkänd definition av 2e, och varje 2e-person har så klart sin egen kombination av intressen, svårigheter, styrkor och personlighetsdrag. MEN det finns en del principer som verkar vara bra för de allra flesta. Den här texten skriver jag främst till lärare, för i skolan kan det här bli en komplicerad utmaning. Och viktig. Om vi inte ser HELA barnet, alla delar, finns det jättestor risk att barnet utvecklar depression, skolvägrar eller i alla fall underpresterar.

2017-01-22

Svårt att läsa, skriva, tala? Utred dyslexi tidigt, säger SPSM!

Dyslexi kan se ut på många olika sätt. Visste du att man kan läsa och förstå jättebra, och ändå ha dyslexi? Särskilt om du har ett bra arbetsminne eller en hög kognitiv förmåga kan du kompensera för att du inte klarar kodningen eller avkodningen av ljud eller bokstäver.

Därför kan dyslexi vara svår att upptäcka. Men den kan ändå sätta stora käppar i hjulet för ett barn som annars hade kunnat ha ett mycket bättre lärande.

Det finns en praxis att inte utreda dyslexi hos logoped förrän i årskurs 3 eller 4. Barnet ska alltså gå med svårigheter i upp till halva skolgången?! Nu är jag ingen expert, men det verkar helt vansinnigt att låta bli att utreda, när ett barn har svårigheter.

Men att låta bli att GÖRA något är helt enkelt inte tillåtet. Här är de saker man ska göra:


2016-12-30

Hemmasittare och svåra elever: Så här gör man

Det finns skolor som har lyckas med att vända skutan, för elever som inte har kunnat vara i den vanliga undervisningen.

Hemmasittare och barn med svårigheter som har börjat må bra i skolan igen.

Så här gör man:

- Samarbete och specialpedagogik i Bjuv

- Positiva samtal, vuxna som ser, trygg miljö i Linköping

- Lyhördhet, flexibla skoldagar och trygga lokaler i Varberg

- Steg för steg och en hund (film hos UR)

2016-12-27

Reglera dina känslor – 7 steg

Här är en tankemodell som kan hjälpa den som behöver en metod för att kontrollera eller reglera sina känslor. Jag har hittat den hos add resources
Vissa människor kan kontrollera sina känslor genom att andas, meditera eller göra yoga. Men det funkar inte för alla. Om en teknik inte fungerar för dig, prova en annan. Den här är utvecklad av Marsha Linehan som också har utarbetat DBT. Den ger dig 7 verktyg för att hantera jobbiga känslor och tankar.

2016-12-25

Uppflytt är inte dåligt för det sociala. Att flytta upp är BRA för det sociala.

"Acceleration är avgjort effektiv som pedagogisk anpassning för högt begåvade elever. Forskningsstödet sedan många decennier är starkt och konsekvent. Vi kan tryggt konstatera att väl genomförd acceleration är framgångsrik.

"Både att flytta upp klasser och att få läsa i snabbare takt är effektiva anpassningar. Elever som har flyttat upp, brukar prestera bättre än sina äldre klasskamrater.

"Det finns inga belägg för att acceleration har negativ påverkan på barnets socioemotionella utveckling.


2016-12-18

Stress? Ångest? Lite hjälpmedel.

Här finns avslappningsövningar och tankeövningar som kan vara bra för både barn och vuxna.

För dig som föredrar oflummigt: Krimyoga av Kriminalvården

Flera olika avslappningsspår hos finska folkhälsomyndigheten – bonus: finlandssvenska :)

Snorkels avslappningsövning för unga

UR har gjort Klara livet som hjälper dig tänka kring hur du mår och hur du vill ha det.



2016-10-04

Det ALLA borde veta om ADHD

Visste du att koncentrationssvårigheterna i adhd inte handlar om att man aldrig kan fokusera, utan att man har svårt att reglera koncentrationen, och välja att fokusera på det som är viktigt, även om det inte är så stimulerande? Personer med adhd kan absolut superfokusera på vissa saker, men har svårt att styra sitt fokus.

‪‪Visste du att adhd kanske främst handlar om att man inte får saker gjorda? För att leva ett självständigt liv behöver du kunna förstå, planera och göra det som behövs. Du kan ha en hög intelligens, förstå jättebra och veta jättemycket, till och med lyckas planera bra, särskilt med strategier, kanske visuella hjälpmedel. Men du kan ändå ha problem med att få saker gjorda: Svårt att komma igång, svårt att hålla igång arbetet, svårt att slutföra.


Visste du att hyperaktivitet är ett tecken på att man är trött, inte pigg? Hjärnan försöker förtvivlat hålla igång, trots att energin börjar ta slut. En obehandlad adhd kan i förlängningen leda till utmattningssymtom, depression eller ångestproblem.

Visste du att flickors och pojkars hyperaktivitet ofta ser olika ut; flickor gör ofta små rörelser med händer och fötter, som inte stör i skolan lika mycket som många pojkars stora rörelser?

2016-09-27

Goda exempel på anpassningar för särskilt begåvad elev

Goda exempel är ju ofta värdefullt, så varsågod, en konkret lista med anpassningar som en skola har gjort för en högt begåvad men känslig och känslosam elev på 10 år:

(Kanske vill du först läsa de samlade övergripande råden till skolan?)
  • 9 olika matematikböcker för naturmatte i gymnasiet. Pedagogen ringde Liber och sa att hon hade en särbegåvad elev i åk 5 men inte hade nån aning om hur snabbt han jobbade, var han låg eller om han skulle gilla böckerna och att skolan inte hade råd att köpa massor av olika böcker eftersom det är en mellanstadieskola. Liber skickade böckerna gratis!
  • i åtgärdsplan står att han inte behöver repetera något han visat att han kan.
  • i engelska får han hoppa över saker i boken han tycker är för lätt. Detta sker i samråd med läraren som är mycket lyhörd.
  • han får visa vad han kan muntligt om han vill.

2016-09-15

Ta hjälp tidigt av Specialpedagogiska skolmyndigheten – mejla eller ring om råd!


Utdrag ur intervjun i Lärarnas nyheter:

Den pedagogik som är nödvändig för vissa elever är bra för alla. Det menar Specialpedagogiska skolmyndighetens chef Greger Bååth. [Han] välkomnar regeringens specialpedagogiklyft som ska kompetensutveckla verksamma lärare. Men även lärarstudenter borde bli bättre förberedda för barns olika behov — så att det inte blir en chock när de möter sin första heterogena elevgrupp.

–Lärarutbildningen måste förmedla perspektivet att olikheter är en tillgång.

I våras startade ni »Fråga en rådgivare« – en tjänst där lärare kan få specialpedagogiskt stöd i sin klassrumsvardag via mejl, telefon och snart även chatt. Ert egna lilla lyft för vanliga lärare?


2016-09-07

SKLs handlingsplan för begåvade elever – nu även för barn i förskolan

Nu har SKL uppdaterat sin handlingsplan för att bemöta begåvade barn. De förtydligar i den nya versionen hur barn i förskolan kan mötas. Elisabet Mellroth från Karlstad har bidragit.

Detta uppmärksammas i artiklar hos följande:
  • Ekot Sveriges Radio, som även har ett ljudinslag
SVT     SvD    Aftonbladet


Och det hänger gott ihop med Lärarnas nyheters artikel om begåvade barns behov häromdagen.

2016-09-01

Huvudmännen måste bli bättre på att ta ansvar för skolans kvalitet – Skolinspektionen

Så här skriver Skolinspektionen:

Samverkan mellan lärare och rektorer som bedriver ett aktivt pedagogiskt ledarskap är avgörande för såväl undervisningens kvalitet som tryggheten i en skola. Hela skolan har ett ansvar för det som händer i varje klassrum och utanför klassrummen. Vi måste tillsammans arbeta för en skola som kan möta 6-åringarna i deras tillförsikt och lust att lära och håller den vid liv hos 15- åringarna, i stället för att bli en plats för växande besvikelse. Vi behöver arbeta tillsammans för en skola som lyckas med det som är en av dess viktigaste uppgifter – att tillvarata och utveckla varje barns och elevs potential. --- 

Skolinspektionen: Många huvudmän behöver bli bättre

Ansvaret för att skolorna har förutsättningar att leva upp till skollagens krav ligger ytterst hos skolornas huvudmän. Hos varannan huvudman för grundskola fann Skolinspektionen brister kopplade till förutsättningarna för utbildningen vid skolorna. ---


2016-08-25

Skolstarten – känns det inte helt hundra? Läs på här.

Jaha så var vi igång igen med ett nytt skolår.  Har du, som jag, lite oro i magen? 

Har du ett barn, eller en elev, där du undrar om något behöver ändras, eller läggas till? 

Här har jag samlat material som kan vara bra att läsa på och diskutera tillsammans, skola och föräldrar.

2016-08-20

Förskoleklass – en katastrof för de begåvade barnen?

Gång på gång hör jag berättelser som gör mig förtvivlad. De handlar om förskoleklassen.

5-åringar som LÄNGTAT efter att börja skolan, och så hamnar de i förskoleklass och blir förtvivlade efter bara några dagar eller timmar. 

2016-07-08

Nya riktlinjer för prövning – rätt att tenta av ämnen

En elev i grundskolan som vill ha betyg utifrån kunskapskraven i slutet av årskurs 9, tidigare än vårterminen i årskurs 9, har rätt att genomgå prövning.

Om en sådan prövning har gjorts och eleven har fått lägst betyget E är det inte obligatoriskt för eleven att närvara vid undervisning i ämnet.

Allt i detta inlägg är taget rakt ur Skolverkets nya riktlinjer för prövning.

2016-06-30

"Alla rätt" är ett jättedåligt resultat.

Elever måste få med sig det som behövs för att klara sig i livet. Den som ofta får alla rätt, är troligen rejält sviken av skolan.

Alla rätt betyder att du kan mer än det du får visa upp.
Alla rätt betyder att du inte får träna på att möta motgångar.


2016-06-28

Skolan ska variera undervisningen till varje elevs nivå – Skolinspektionen

Så här skriver Skolinspektionen: "Skollagen och läroplanen för grundskolan uttrycker tydligt vikten av att undervisningen tar utgångspunkt i varje elevs förutsättningar, behov, erfarenheter och tänkande. Och att läraren stärker elevens vilja att lära. ---

Varje skola måste arbeta med olika inlärningsmetoder och låta eleverna utvecklas i olika takt och riktning. Läraren måste möta eleven där han eller hon befinner sig i sin kunskapsutveckling. ---


Relation och individuell anpassning ger framgång i undervisningen – forskning från Skolinspektionen


"Några slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta på lyder:
  • Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verk­tyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. 
  • Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt. 
  • Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera under­ visningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter. 
  • Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. 
  • Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i under­ visningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka. 

2016-06-06

Elevhälsans uppgifter enligt Skolverket

Hur ska elevhälsan – specialpedagoger osv. – bidra till elevernas hälsa? Här följer lite klipp ur Skolverkets vägledning för elevhälsan från 2014:


2016-06-02

Hur vet vi vilka som är särbegåvade? – Screening, iq-tester, prestation, kännetecken

Särbegåvning = en begåvning som ligger långt till höger på normalfördelningskurvan = en ovanligt hög förmåga. Jag bedömer att det mest relevanta synsättet är att särbegåvning = hög iq, och att särbegåvade = de 2–3 procent som har högst iq. Moderna iq-tester är konstruerade för att så väl som möjligt mäta g, alltså personens generella intelligens, som inte är knuten till till exempel matematisk eller verbal förmåga, utan kan ses som personens paraplyförmåga.

Varför säger vi inte bara det då, att särbegåvning = hög iq? Det tror jag har flera orsaker.


2016-05-27

Börja skolan – hoppa över förskoleklass – hitta rätt klass och lärare

Ska femåringen gå på förskola, i förskoleklass, i ettan? Hur ska man tänka när man väljer skola, grupp och startår? Följande är mina råd om att börja skolan, efter mina och bekantas erfarenheter.

Det viktigaste är att hitta rätt pedagog. Har barnet en vän eller flera i en viss åldersgrupp så kan det också vara ett starkt argument för att välja den gruppen. Men det måste, oavsett gruppen, vara en lärare som bemöter barnet på rätt sätt; det räcker inte med vänner.

När barnet är 4–5 år, se till att skapa kontakt med ansvarspedagoger och rektorer för de möjliga grupperna. Det behöver finnas helst 2–3 personer som GILLAR ett utmanande barn.

Fråga dem hur de brukar jobba med barn som kan massor redan, och lär sig snabbt. Även barn som ifrågasätter det mesta och är intensiva.

2016-05-25

Pedagogisk kartläggning är grunden - tänk så här - steg för steg

Vilka steg behöver ni ta för att komma framåt? Vart ska ni?
Syftet med den pedagogiska kartläggningen är att ringa in vad barnet behöver för att lära sig. Detta kan ni sedan göra mer av, och på så sätt skapa bra förutsättningar för barnet att träna på och lära sig det som behövs.

När fungerar lärandet bra? Vilka situationer fungerar bra? Vilken undervisning och vilket stöd fungerar bra? Vilka situationer är svåra? Vilket stöd fungerar då? Vad är barnet bra på, vad är roligt och motiverande?

2016-05-13

Särbegåvning? Autism? Eller båda?

Nyligen i en bloggdebatt tyckte vissa, att när särbegåvning beskrivs i listor med kännetecken så låter det precis som autism, typ för att särbegåvade är ovanliga på samma sätt.

Men autism och begåvning ju två helt olika saker. Det blir ungefär som att säga att äpplen är samma sak som att cykla. Jag skulle vilja försöka reda ut vad som är vad. (Eller, egentligen tycker jag vi ska prata mer om vad vi ska göra, och inte om vad saker och ting är eller inte. Men det är en annan diskussion.)


2016-04-18

Prata som en giraff – minska bråken – non violent communication – giraffspråket

a) "När jag ser disk lämnad på bordet känner jag mig ledsen. Jag skulle vilja att bordet är tomt när man går. Jag behöver känna att vi hjälps åt hemma att hålla rent. Kan du tänka dig att plocka in din disk i diskmaskinen?"

b) "Du ställer aldrig in din disk i diskmaskinen!"

Vilket av uttryckssätten har störst chans att leda till ett positivt samarbete – a eller b?

Metoden för att prata med jag-budskap, och söka samförstånd utifrån behov och önskemål, kallas non violent communication eller giraffspråket.

Det är ett sätt att metodiskt och ödmjukt påbörja en dialog om något man vill förändra. I metoden ingår också att man lyssnar och bekräftar lika sakligt.

Det fungerar.

Redan de gamla grekerna kunde principerna för att övertyga: Du behöver hitta rätt balans mellan etos, patos och logos, dvs. du behöver inge förtroende, väcka rätt känslor och ge övertygande fakta. Men du kan alltid välja mellan piska och morot. Det är klart att du ofta kan hota och straffa folk till att göra som du vill – men vad händer då med relationen, förtroendet, känslorna? Bådas behov av att känna trygghet, närhet och respekt?

Med giraffspråket har du verktyget att nå fram med dina behov och önskemål utan att bli hotfull. Därmed minimerar du risken att den andre går i försvarsställning.

Läs gärna mer här:

Dessa råd hänger ihop väl även med 

(Varför giraff? För att giraffen har ett stort hjärta, och en lång hals som ger överblick.)


2016-03-30

Ingen motivation? VARFÖR?

På Livets bilder finns en användbar bild att utgå från, om du stöter på ett barn som har bristande motivation inför skolan.

Lösningen är sällan att säga åt barnet att skärpa sig. Lösningen är ofta att de vuxna tar ansvaret för att ta reda på VARFÖR barnet inte känner motivation, och åtgärdar det egentliga problemet.

Se vad du tycker! Lata elever utan motor? på bloggen Livets bilder